Utan ett demokratiskt penningsystem finns ingen demokrati

Nästintill allt som bankerna påstår är direkta lögner. Här ett banklögns-lexikon. Jag lägger till vartefter - kom gärna med egna förslag. Politiker, Riksbanken etc måste låtsas som om dessa lögner är sanna för att inte "riskera" den "finansiella stabiliteten".  A Avista Avista avser kundkonton där kontokunden kan kräva att banken ska betala sin skuld omgående (t.ex genom bankomaten). Då kontokunden har begränsad rätt att göra " uttag " från t.ex bankomater och då antalet bankkontor blir allt färre kan inte kontokunden kräva att banken omgående ska betala sin skuld genom " uttag ". Vid " uttag " av större belopp får man vänta många dagar innan banken betalar sin skuld. Vid bankrusningar stängs bankomaterna eller ytterligare " uttagsbegränsningar" införs. Då bankerna inte kan uppfylla att omgående betala sina skulder till kontokunderna är begreppet avista en lögn. F Finansindustrin Finansparasitism är ett mer korre

Jag har inte vetat hur jag ska försöka förklara clearingen mellan bankerna som sker inom Riksbankens RIX-system på ett enkelt sätt men tror att jag nedan resonemang är enkelt att förstå. Säg att du träffar din polare Nisse och ni käkar lunch tillsammans i Stockholm. Ni har med er ett kuvert var med räkningar som ni måste betala. Du lägger ditt kuvert på bordet och Nisse gör likadant. När ni går ifrån restaurangen förväxlar ni kuvert så att du får Nisses kuvert med hans räkningar och Nisse får ditt kuvert med dina räkningar. Du upptäcker förväxlingen när du kommer hem och ringer upp Nisse för att ordnade ett möte så ni kan byta kuvert med varandra. Nisse har dock satt sig på tåget till Kiruna så ni kan inte träffas och byta kuvert innan räkningarna ska betalas. Du och Nisse kommer då överens om att betala varandras skulder och kvitta skillnaden senare. När du betalat Nisses räkningar visar det sig att du betalade 10 500 kr - när Nisse betalat dina räkningar visar det att han betalat 1

Under feodalismen fick de livegna nöja sig med smulorna som ramlade ned från feodalherrarnas bord. Dagens nyliberaler anser att om bara de giriga får vara tillräckligt giriga kommer det rinna över till de på botten. Klyftorna i Sverige ökar snabbast i OECD.10% av befolkningen äger 75% av all egendom och resterande 90% av befolkningen får dela på resterande 75%. Om nyliberalismen förhärligande av girighet leder till att 1% av befolkningen äger 99% av all egendom och övriga 99% av befolkningen äger 1% av all egendom - vad är då skillnaden mellan denna nyliberala värld och feodalism? För vari ligger egentligen skillnaden mellan nyliberalerna "trickle down"-ekonomi och den feodalismen där de livegna fick äta smulorna som ramlade ned frän feodalherrarnas bord? Kan ett nyliberalt samhälle hamna annat än i feodalism i takt med att de giriga roffar åt sig allt mer och allt mindre rinner ner? Är inte "trickle down"-ekonomin bara ett annat rättfärdigande av samma &qu

Den svenska bobubblan är antagligen än större än den i Australien. Och liksom på 90-talet kommer bostadsbubblan ploppa även här och allt fler inse att de aldrig ägt bostaden - det är banken som ägt den hela tiden. Liksom på 90-talet kommer folk vakna upp och inse att de hela tiden varit skuldslavar åt banken. Många på 90-talet har ännu inte kommit ur skuldfällan bankerna gillrade då. Och än fler kommer det bli den här gången. Politiker och makthavare har hela tiden vetat om följderna av att låta bankerna trissa upp bopriserna genom att hitta på alltmer skulder. Politiker och makthavare har hela tiden vetat vad som hände på 90-talet. Men när bubblan ploppar den här gången kommer de alla skylla ifrån sig i det stora sandlådekriget. Politikerna kommer skylla på varandra - "Det var inte mitt partis fel - det var det andra partiets fel". Bankerna kommer skylla på skuldslavarna  - de kommer påstå att det inte  var bankernas fel att de hittade på massa skulder och trissade upp b

 Skattebetalarna kan tvingas ta notan vid en kris enligt SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist. Pengar används för att betala skulder. Bankers affärsmodell bygger på att maximera mängden skulder. Dvs bankerna har den motsatta agendan till pengars syfte. Är det då vettigt att bankerna tillåts hitta på 98% av den sk penningmängden genom påhittad skuldsättning? Är det då konstigt att allt sitter i skuld till bankerna och att skuldberget bara blir högre och högre i världens största pyramidspel. Är det då vettigt att bankerna ska hålla i betalsystemet? Bank of England fd chef, Mervyn King, har sagt att av alla sätt att bygga ett bank och betalsystemet på är detta det absolut värsta sättet. Ändå låtsas alla - Riksbanken, politiker, etc och denne Robert Bergqvist - att detta pyramidspel är optimalt. Det måste de göra för annars riskerar pyramidspelet rasa genom t.ex bankrusningar. Dags att riva bankernas "penningsystem" byggt på att fånga in så många i skuldslaveri som möjligt oc

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist, spår i Svd  att skattebetalarna kan tvingas ta notan vid nästa kris. Vi har ett skuldbaserat penningsystem där bankerna hittat på 98% av den sk "penningmängden" genom skuldsättning. Det betyder att om någon har mycket på sitt konto hos banken måste någon eller några andra sitta i motsvarande skuld och betala ränta till banken. Många penningreformister koncentrerar sig bara på räntan och tycker den är omoralisk. Och visst, jag håller med, räntan är omoralisk - i synnerhet när skulden är påhittad. Men ett skuldbaserat penningsystem är oavsett räntan omoraliskt. Det finns en sorts skuldfria pengar - kontanter. Kontanter ges ut av Riksbanken utan att skuldsätta någon (Riksbanken har i realiteten ingen skuld till någon sedan guldmyntfoten avskaffades 1931).  Du kan ha en 500-lapp i plånboken utan att någon annan sitter i skuld. Din 500-lapp är en ren tillgång för dig, precis såsom din dator, dina skor, dina kläder, din soffa etc som du äge

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar ---------------- Positiva Pengar utgår från att det finns kronor på ett kundkonto i sin rapport om hur pengar skapas fastän de först säger att ett kundkonto inga kronor kan innehålla. Det som att säga att ett ölglas är tomt men vi låtsas att det är fullt. Det är detta dubbelspel även Riksbanken måste spela med i - att hävda att ett kundkonto inte innehåller kronor samtidigt som de låtsas att kundkontot kan innehålla kronor För om folk inser att ett kundkonto inte kan innehålla en endaste krona så är sannolikheten för att det kan bli bankrusningar stor. Detta då ett kundkonto bara kan innehålla bankens SKULD PÅ KRONOR till kontoinnehavaren och inget annat - och som sagt - fattar folk det så kommer de springa till bankomaterna och försöka få bankerna att betala av sina skulder genom bankomaten. Så Riksbanken (och Positiva Pengar) måste

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar ---------------- De flesta tror att banken lånar ut pengar, dvs kronor till ett kundkonto. Bankerna påstår t.o.m att de lånar ut kronor till kundkonton. Men i verkligheten kan bara ditt konto innehålla en notering av hur många kronor banken lånar av dig. Det krävs bara ett extremt enkelt exempel för att bevisa att ditt konto bara kan innehålla vad din bank lånar av dig: Säg att du går in på banken med en kasse med 100 000 kronor i 500-lappar och gör en insättning. Bankpersonalen tar då emot sedlarna och stoppar dessa i kassavalvet samt skriver sedan upp att banken nu är skyldig 100 000 kronor på ditt konto. Ditt konto kan mao aldrig innehålla en endaste krona - ditt konto kan bara berätta hur många kronor som banken lånat av dig . Om du är pank kan du gå till en pantbank och låna pengar av pantbanken mot att du lämnar en pant. Om

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar ---------------- Carl-Andreas Claussen på Riksbanken berättade i ett föredrag om Riksbankens utredning om behovet av en E-krona (se video nedan). Jag tycker utgivning av E-kronor är något positivt men reagerar på att Riksbanken verkar blunda för mycket och dessutom utgår från logiska kortslutningar i sitt resonemang för att motivera behovet av en E-krona. Vi börjar med en uppenbar logisk kortslutning. I föredraget visade Claussen nedan bild där jag lagt till mina kommentarer till varför den är en logisk kortslutning. Om Riksbanken inte kan skilja på en skuld på kontanter (=bankernas skulder till kontokunderna) och kontanter (sedlar och mynt) så kommer Riksbankens "analys" hamna i diket med en gång. Claussen påstår också att kontanter är en skuld som Riksbanken har till innehavaren av t.ex en hundralapp. Men sedan guldmyn

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar ---------------- Jag håller med Hudson, Werner och Brown i nästan allt och på många sätt är Werner och Hudson lite av mina husgudar. De menar menar väl med att penningskapande ska decentraliseras. Det tycker jag med men däremot håller jag inte med dem om att bankerna ska skapa krediter, dvs skulder. Dels för att pengar ska döda skulder - inte föda skulder. Och dels för att ett skuld/kreditbaserat penningsystem med många småbanker i alla fall kräver en centralbank där bankerna kan kvitta sina skulder sinsemellan i clearingen. Det verkar som om de tror att centralbankens roll minskar om fler banker föder skulder - när det i verkligheten är tvärtom - centralbankens roll i clearingen ökar då det är fler banker som måste kvitta sina skulder. Ingen av dem tar överhuvudtaget upp clearingsystemets centrala funktion i ett kreditbaserat pennings

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar ---------------- Har snöat in på Bank of England:s rapport om hur "pengar" skapas. Den brukar användas som referens av penningreformister för att bevisa att banker skapar "pengar" (banker hittar i verkligheten bara på skulder på valuta, dvs skulder på kronor, i Sverige - banker kan inte skapa "pengar", dvs ingen bank har någonsin skapat en endaste krona). Jag tycker penningreformister hyllar rapporten lite väl okritiskt när de lyfter fram den som ett föredöme för att beskriva penningsystemet. Ok, rapporten ljuger inte lika uppenbart såsom bankerna gör (såsom när banker lögnaktigt påstår att de "lånar ut" kronor till ett kundkonton). Man kanske kan påstå att rapporten inte ljuger alls - men den omskriver sanningen och döljer genom att använda ett språk som är diffust. T.ex finns det ingen

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar ---------------- Redundans i sin negativa mening betyder överflödigt - det som inte behövs. Om t.ex en arbetsköpare ger 10 anställda i uppgift att skruva i en glödlampa så är det överflödig redundans. Men redundans kan också vara positivt. Om t.ex en brandstation har många anställda fastän det inte brinner någonstans just för stunden är detta positivt av uppenbara skäl fastän dessa brandmän kanske inte gör något just för tillfället. Det samma gäller t.ex akutsjukvård men även andra vårdformer och omsorg samt t.ex poliser. Vilken form av ovan redundans - den positiva eller den negativa är vanligast när offentlig verksamhet privatiseras? Det självklara svaret är givetvis att företagen skär ned på den positiva redundansen - företaget kan inte skära ned på fasta kostnader såsom hyra av lokaler osv - det enda de kan skära ned på är lönekost