Inlägg

Visar inlägg från april, 2023

Är JAK-banken på väg att gå samma öde som Silicon valley bank? Frågar JAK

Frågar JAK på deras FB-sida: " Är JAK-banken på fallrepet av samma anledning som den kraschade Silicon valley bank (Svb) ? Troligen håller JAK-banken i en massa statsobligationer som tappat värde. I kommentarerna på deras Facebook-sida står det att bland annat att JAK inte betalar tillbaka låneinsatserna - är JAK utsatt för en bankrusning? En annan pryl som liknar Svb är att Svb inte hade några riskanalytiker under 8 månader innan den brakade. På JAK:s Fb-sida söker de en riskanalytiker - har inte JAK heller haft en? Tydligen har JAK även enligt kommentarerna här stängt av möjligheten att gör egna inlägg på sin Fb-sida. Är det för att tysta kritik och insyn? Hur står det till med JAK-bankens balansräkning egentligen? Man kan ju bli lite betänksam när JAK svarar på varför de höjde räntorna med nästan 100% i julas. : "Den positiva ökningen på utlåningen önskar vi kunde fortsätta eftersom det är den nuvarande utlåningsvolymen som behöver täcka bankens kostnader men den inlånin

Riksbanken vill ha kvar bankerna som parasiterande binnikemaskar vid införandet av en e-krona

Bild
  Skrev på Riksbankens fb-sida angående deras utredning om e-krona "Om jag betalar Nisse med en 500-lapp direkt i handen så finns där inga andra "deltagare" än Nisse och mig. Det skulle vara totalt vansinne om man skulle trycka in en "deltagare" mellan mig och Nisse i form av en bank varvid jag måste gå till banken och lämna in 500-lappen för att Nisse sedan skulle gå till samma bank för att hämta ut samma 500-lapp mot att banken tar en avgift för sin "tjänst". Fördelen med kontanter är att det INTE behövs någon "deltagare" i form av en bank som ligger som en totalt onödig binnikemask och tar avgifter om jag betalar Nisse. Nisse får 500-lappen direkt i handen. Visst, det skulle vara "innovativt" om jag tvingades gå till banken och lämna in 500-lappen så att Nisse kan hämta ut den. Men det är ett totalt onödigt mellanled som inte behövs. Samma med hur en e-krona ska fungera. Jag ska kunna betala Nisse direkt från konto till konto u

Att det finansiella systemet faller beror inte på att det funnits för mycket "gratispengar"

  Det påstås om och om igen att skälet till att det finansiella systemet håller på att rasa beror på att det funnits för mycket "gratispengar" - vilket är en total ut och invändning av verkligheten. Tvärtom beror fallet på att det aldrig funnits tillräckligt med riktiga pengar - "vårt" sk penningsystem består till 98% av krediter, dvs skulder, som det finansiella systemet hittat på från luften. En skuld kan aldrig vara "gratispengar" - i synnerhet om skulden är påhittad. Säg att Nisse säljer sitt hus. I budgivningen vinner den som sätter sig i störst påhittad skuld till en bank. Säg att Per "vann" budgivningen och "köpte" huset för 4 miljoner kronor. Banken hittar då på sin egen skuld (dvs en kredit) som den skriver upp på Pers konto hos banken. Per å sin sida skriver på att han "lånat" bankens skuld. Två skulder på pengar som aldrig existerat har nu skapats: 1) Bankens skuld till Per som banken "lånat" av Per (

Fackföreningarna måste sluta mata finansparasiterna med reallönesänkningar

Bild
Hur länge ska vi acceptera dessa korrupta fackföreningspampar som ser som uppgift att försämra sina medlemmars löner och villkor för att främja den egna karriären inom sossehierarkin? Borde inte det sista lönesänkaravtalet vara droppen som får bägaren att rinna över? I Tyskland, Grekland, Frankrike, Storbritannien osv tar facken strid mot finanskapitalets krav på högre aktieutdelningar på löntagarnas bekostnad. I Sverige ser fackföreningspamparna det som sin främsta uppgift att tillse att de finansiella parasiterna kan få mer inkomster i sömnen. De svenska facken har svikit sina medlemmar i årtionden. 1999 skrev finanskapitalisten Robert Weil i en debattartikel i DN:  "Vi kapitalister tackar löntagarna för allt de avstått" -------------- "Under de senaste 20 åren, alltså 80- och 90-talen, har Sveriges  tillväxt i genomsnitt varit mindre än 2 procent per år. Det är den  gemensamma kakans ökning. Börsen har under samma tid vuxit med 16 procent per år, rensat från  inflati