De logiska kortslutningarna och skygglapparna i Riksbankens utredning om en E-krona
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
----------------
Carl-Andreas Claussen på Riksbanken berättade i ett föredrag om Riksbankens utredning om behovet av en E-krona (se video nedan). Jag tycker utgivning av E-kronor är något positivt men reagerar på att Riksbanken verkar blunda för mycket och dessutom utgår från logiska kortslutningar i sitt resonemang för att motivera behovet av en E-krona.
Vi börjar med en uppenbar logisk kortslutning. I föredraget visade Claussen nedan bild där jag lagt till mina kommentarer till varför den är en logisk kortslutning.
Om Riksbanken inte kan skilja på en skuld på kontanter (=bankernas skulder till kontokunderna) och kontanter (sedlar och mynt) så kommer Riksbankens "analys" hamna i diket med en gång.
Claussen påstår också att kontanter är en skuld som Riksbanken har till innehavaren av t.ex en hundralapp. Men sedan guldmyntfoten avskaffades kan inte innehavaren av hundralappen kräva något av Riksbanken längre (möjligen kan man få en ny hundralapp i utbyte mot den gamla). Att sedlar och mynt skrivs som en skuld på Riksbankens balansräkning är mao en bara en kvarleva från guldmyntfoten - i verkligheten har inte Riksbanken någon skuld till någon då sedlar och mynt är ren sk fiat. Skälet till att Riksbanken säger att sedlar och mynt är skulder som Riksbanken har till innehavaren är för att legitimera att bankernas skulder till kontoinnehavarna på sedlar och mynt är "pengar". Men som sagt - bankernas skulder på sedlar och mynt (dvs kunders kontoinnehav hos banker) och riktiga sedlar och mynt är helt åtskilda. För vanligt folk är det ganska uppenbart att kunna skilja på en elräkning och sedlarna i plånboken - jag tror knappt någon tror att elräkningen och femhundralappen båda är pengar. Men bankerna måste få oss att tro att deras skulder är "pengar" och därför dimmar Riksbanken till begreppen.
Genom dölja att kontanter är skuldfria pengar döljer även Riksbanken den viktigaste egenskapen sedlar och mynt har - de kan DÖDA SKULDER. Vad sysslar bankerna med när de hittar på fiktiva insättningar? Jo de FÖDER fiktiva skulder som de "lånar ut" och vi använder bankernas skulder (våra kontoinnehav) som betalmedel när vi betalar varandra genom bankernas kontosystem. Bankerna har mao ett incitament att FÖDA så mycket fiktiva skulder som möjligt och avskaffa kontanter då kontanter hotar DÖDA dessa skulder. Bankernas mål är mao evig skuldsättning och kontanternas avskaffande - för om kontanterna försvinner finns bara bankernas påhittade skulder kvar som betalmedel.
Riksbanken blundar helt för ovan totalt skilja egenskaper mellan bankernas påhittade betalmedel och
kontanter.Vilket är totalt motsatsen till Riksbankens uttalade målsättning att ha ett effektivt betalsystem. För vad är ett effektivt betalsystem? Jo, rimligtvis ett system där maximalt med skulder kan betalas, dvs DÖDAS- dvs ett system där kontanter används som betalmedel. Vad är ett ineffektivt betalsystem? Jo, ett system där skulderna aldrig betalas av - dvs det system bankerna försöker åstadkomma genom att skuldsätta allt med sina påhitt.
För att enkelt förklara kontanternas förmåga att DÖDA skulder:
Säg att jag betalar dig en 100-lapp som jag var skyldig dig för att du bjöd mig på fika på café. Mängden skulder i samhället minskar då med 100 kronor men 100-lappen finns ju kvar. Du kan betala din kompis som du är skyldig 100 kr med 100-lappen du fick av mig varvid mängden skulder i samhället minskar med ytterligare 100 kronor. 100-lappen kan vandra runt i samhället och döda skuld efter skuld – likt en katalysator i en bil kan 100-lappen döda skulder utan att själv förtäras.
Så teoretiskt skulle mao en endaste 100-lapp kunna döda alla skulder om den bara cirkulerade tillräckligt snabbt i samhället och ingen någonsin stoppade den i madrassen. Detta oavsett hur mycket skulder bankerna hittar på med sina krediter. Bara 100-lappen flödade runt i samhället och betalade skuld efter skuld snabbare än blixten. Detta är givetvis totalt orealistiskt men i teorin sant.
E-kronor skulle kunna göra precis samma sak som den fysiska hundralappen ovan - E-kronor skulle göra det pengar ska göra - DÖDA SKULDER. Att Riksbanken blundar för att E-kronorna har egenskapen att döda bankernas skuldsättning av allt är sorgligt. Riksbanken borde verka för ett betalsystem som går ut på att betala, dvs DÖDA skulder - Riksbanken borde inte hålla bankerna under armarna och tillåta bankerna skuldsätta allt med fullständiga påhitt.
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
----------------
Carl-Andreas Claussen på Riksbanken berättade i ett föredrag om Riksbankens utredning om behovet av en E-krona (se video nedan). Jag tycker utgivning av E-kronor är något positivt men reagerar på att Riksbanken verkar blunda för mycket och dessutom utgår från logiska kortslutningar i sitt resonemang för att motivera behovet av en E-krona.
Vi börjar med en uppenbar logisk kortslutning. I föredraget visade Claussen nedan bild där jag lagt till mina kommentarer till varför den är en logisk kortslutning.
Om Riksbanken inte kan skilja på en skuld på kontanter (=bankernas skulder till kontokunderna) och kontanter (sedlar och mynt) så kommer Riksbankens "analys" hamna i diket med en gång.
Claussen påstår också att kontanter är en skuld som Riksbanken har till innehavaren av t.ex en hundralapp. Men sedan guldmyntfoten avskaffades kan inte innehavaren av hundralappen kräva något av Riksbanken längre (möjligen kan man få en ny hundralapp i utbyte mot den gamla). Att sedlar och mynt skrivs som en skuld på Riksbankens balansräkning är mao en bara en kvarleva från guldmyntfoten - i verkligheten har inte Riksbanken någon skuld till någon då sedlar och mynt är ren sk fiat. Skälet till att Riksbanken säger att sedlar och mynt är skulder som Riksbanken har till innehavaren är för att legitimera att bankernas skulder till kontoinnehavarna på sedlar och mynt är "pengar". Men som sagt - bankernas skulder på sedlar och mynt (dvs kunders kontoinnehav hos banker) och riktiga sedlar och mynt är helt åtskilda. För vanligt folk är det ganska uppenbart att kunna skilja på en elräkning och sedlarna i plånboken - jag tror knappt någon tror att elräkningen och femhundralappen båda är pengar. Men bankerna måste få oss att tro att deras skulder är "pengar" och därför dimmar Riksbanken till begreppen.
Genom dölja att kontanter är skuldfria pengar döljer även Riksbanken den viktigaste egenskapen sedlar och mynt har - de kan DÖDA SKULDER. Vad sysslar bankerna med när de hittar på fiktiva insättningar? Jo de FÖDER fiktiva skulder som de "lånar ut" och vi använder bankernas skulder (våra kontoinnehav) som betalmedel när vi betalar varandra genom bankernas kontosystem. Bankerna har mao ett incitament att FÖDA så mycket fiktiva skulder som möjligt och avskaffa kontanter då kontanter hotar DÖDA dessa skulder. Bankernas mål är mao evig skuldsättning och kontanternas avskaffande - för om kontanterna försvinner finns bara bankernas påhittade skulder kvar som betalmedel.
Riksbanken blundar helt för ovan totalt skilja egenskaper mellan bankernas påhittade betalmedel och
kontanter.Vilket är totalt motsatsen till Riksbankens uttalade målsättning att ha ett effektivt betalsystem. För vad är ett effektivt betalsystem? Jo, rimligtvis ett system där maximalt med skulder kan betalas, dvs DÖDAS- dvs ett system där kontanter används som betalmedel. Vad är ett ineffektivt betalsystem? Jo, ett system där skulderna aldrig betalas av - dvs det system bankerna försöker åstadkomma genom att skuldsätta allt med sina påhitt.
För att enkelt förklara kontanternas förmåga att DÖDA skulder:
Säg att jag betalar dig en 100-lapp som jag var skyldig dig för att du bjöd mig på fika på café. Mängden skulder i samhället minskar då med 100 kronor men 100-lappen finns ju kvar. Du kan betala din kompis som du är skyldig 100 kr med 100-lappen du fick av mig varvid mängden skulder i samhället minskar med ytterligare 100 kronor. 100-lappen kan vandra runt i samhället och döda skuld efter skuld – likt en katalysator i en bil kan 100-lappen döda skulder utan att själv förtäras.
Så teoretiskt skulle mao en endaste 100-lapp kunna döda alla skulder om den bara cirkulerade tillräckligt snabbt i samhället och ingen någonsin stoppade den i madrassen. Detta oavsett hur mycket skulder bankerna hittar på med sina krediter. Bara 100-lappen flödade runt i samhället och betalade skuld efter skuld snabbare än blixten. Detta är givetvis totalt orealistiskt men i teorin sant.
E-kronor skulle kunna göra precis samma sak som den fysiska hundralappen ovan - E-kronor skulle göra det pengar ska göra - DÖDA SKULDER. Att Riksbanken blundar för att E-kronorna har egenskapen att döda bankernas skuldsättning av allt är sorgligt. Riksbanken borde verka för ett betalsystem som går ut på att betala, dvs DÖDA skulder - Riksbanken borde inte hålla bankerna under armarna och tillåta bankerna skuldsätta allt med fullständiga påhitt.
Kommentarer
Skicka en kommentar