Utan ett demokratiskt penningsystem finns ingen demokrati

  Riksbanken har tagit bort sitt "öppet hus"-inlägg här på facebook där jag ställde en mängd frågor som Riksbanken aldrig svarade på. Jag har samlat ihop dessa och gjort en epub-bok av dem som kan köpas nedan. Jag slängde dessutom in ett banklögns-lexikon då ordvrängeri är grunden för att bankerna kan hålla på som de gör. Om du har taskigt med pengar (eller troligare - taskigt med bankskulder på ditt konto :) )eller tycker jag inte ska lägga upp reklam för en egen bok (en klart förståelig åsikt) så kan jag skicka en kopia genom mail - michael.thuden@gmail.com Frågorna Riksbanken inte vill svara på

  " Ställde fler frågor till Riksbanken " Hej igen Riksbanken! Tänkte den här gången ställa lite frågor angående Riksbankens mål enligt riksbankslagen att "upprätthålla ett fast penningvärde". Vilka "pengar" i penningmängden ska Riksbanken se till att de behåller sitt värde? Penningmängden består ju till 1) 2% av centralbankspengar, dvs svenska kronor, skapade av Riksbanken och 2) 98% av bankernas skulder till kontoinnehavare på centralbankspengar, dvs bankernas skulder på svenska kronor till kontokunderna Med den fördelningen blir det väl svårt att hävda att Riksbanken försöker upprätta hålla värdet av centralbankspengarna, dvs de svenska kronorna? Man kan väl med ganska gott fog påstå att Riksbankens uppgift 98% är att se till att upprätthålla värdet på bankernas skulder? Ska staten verkligen ha uppgiften att värna om att privata parters skulder fortsätter ha värde och t.o.m tillåts ingå i penningmängden? Vore det inte mer ärligt att riksbankslagen skrev

  Jag har ju skrivit ganska många frågor till Riksbanken på deras facebook-sida och de har inte svarat på någon. Tänkte slänga ihop alla frågor till en bok med titeln "Frågorna som Riksbanken inte vill svara på" - kan bli en skoj bok. Därför matar jag på med än fler frågor: "Hej igen Riksbanken! Ser att ni inte svarade på mina föregående frågor heller. Frågor som ifrågasätter kanske inte får ställas? Här kommer än fler frågeställningar. Denna gång om de tillgångsköp där bankerna kan betala med sina skulder. Kan Riksbanken ange ett enda annat företag som kan köpa tillgångar för sina skulder? Kan banker överhuvudtaget kallas företag då de har rätten att köpa tillgångar för sina skulder och få sina skulder inräknade i penningmängden? Den socialdemokratiska tankesmedjan Katalys kom för några år sedan ut med en rapport kallad "Förstatliga pengarna" där de beskriver hur banker kan köpa "fastigheter, värdepapper, kontorsutrustning, it, mjukvara, bilar och licens

Skrev nedan på Riksbankens "öppna hus" på facebook:   " Jag har avslutat mitt konto under namnet Michael Karlsson och skriver nu under mitt riktiga namn. Tydligen försvann alla mina frågor som Riksbanken inte ville svara på iom att jag avslutade kontot men Riksbanken hade månader på sig att svara så Riksbanken kan knappast skylla sitt beslut att inte svara på det. ⁠ Jag har dock samlat ihop alla frågorna och avser att ge ut en bok där dessa utgör grunden. Här är några till frågeställningar: ⁠ De klassiska liberala ekonomerna, t.ex Adam Smith och Stuart Mill, ville bort från det feodala samhället där feodalherren satt på sitt slott och sög ut bönderna. Bönderna arrenderade, dvs hyrde marken, av feodalherren. Stuart Mill hade detta att säga om den feodala formen av parasitism: ⁠ ”Landlords grow rich in their sleep without working, risking or economizing. The increase in the value of land, arising as it does from the efforts of an entire community, should belong to the comm