Utan ett demokratiskt penningsystem finns ingen demokrati

Uppdaterar om jag får svar.

Hej!
Idag utgörs 98% av penningmängden som allmänheten (inklusive staten och företag) kan nyttja av bankernas skulder på centralbankspengar till kontokunder. Endast 2% av penningmängden är centralbankspengar i form av kontanter.
Det enda sättet bankerna kan betala sina skulder till kontokunder är genom att kontokunder gör uttag av centralbankspengar, dvs kontanter.
Redan idag har bankerna mao en 98%-ig skuldbefrielse gentemot kontokunderna. Men säg att kontanterna försvinner iom det kontantlösa samhället - då kommer hela penningmängden bestå av bankernas skulder till kontoinnehavarna men ingen kommer kunna kräva av bankerna att de ska betala sin skulder.
Det finns mao ett enormt incitament för bankerna att försöka nå en 100% skuldavskrivning gentemot kontokunderna. Men när Riksbanken beskriver utvecklingen mot det kontantlösa samhället avstår Riksbanken konsekvent från att beskriva detta som ett motiv (troligen det största motivet för bankerna). Varför avstår r…

Jag tycker många penningreformister koncentrerar sig för mycket på räntan som bankerna tar ut. Bankerna tar alltid ut oändlig ränta om den skuldsatte måste betala "tillbaka" en endaste krona av den påhittade skulden. Det centrala är att bankerna skuldsätter allt genom att hitta på skulder från luften och att bankerna skapar ett skuldslavsamhälle genom att kontrollera betal och penningsystemet.
För att konkretisera att bankernas ränta alltid är oändlig:
Säg att banken lånar ut 100 kronor (själva sedeln) till dig och kräver tillbaka 1100 kronor. Hur mycket har banken då tagit i ränta? Räntan blir 1000/100=1000% (du betalar tillbaka hundralappen och resten, dvs 1000 kronor är ränta)
Säg att banken lånar ut 10 kronor (själva myntet) till dig och kräver tillbaka 1010 kronor. Hur mycket har banken då tagit i ränta? Räntan blir 1000/10=10000% (du betalar tillbaka tian och resten, dvs 1000 kronor är ränta)
Säg att banken lånar ut 1 krona (själva myntet) till dig och kräver tillbaka 1001…

Boken som mekaniskt beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
----------------

Positiva pengar vill att bankerna ska agera mellanhand och ha hand om betalsystemet om ekronor införs. För att konkretisera  att bankerna kommer agera binnikemask om de får agera mellanhand i betalsystemet med ekronor. på samma sätt som de idag suger ut betalströmmarna genom avgifter,

En sak som är bra med sedlar och mynt, dvs kontanter, är att det inte finns någon mellanhand i form av en bank om jag t.ex ska betala Nisse. Nisse får 100-lappen direkt i handen utan att en bank kan kräva några avgifter.

Säg nu att betalsystemet med sedlar och mynt är uppbyggt såsom Positiva Pengar föreslår att ekronorna ska fungera - dvs att banken måste ligga som en mellanhand mellan mig och Nisse. Jag skulle då behöva gå till banken och ge 100-lappen till banken och säga till banken att jag vill betala Nisse. Banken tar …

Inget kan hindra någon från att skapa en IOU, dvs sin egen skuld, och det kommer inte gå att hindra att den kommer kunna användas som betalmedel. Bankerna kommer, liksom alla andra, även i fortsättningen kunna skapa krediter (dvs sina egna skulder, dvs IOU:s) och de kommer gå att användas som betalmedel. Frågan är om bankernas skulder ska ingå i penningmängden eller ej.

För att konkretisera:

Säg att jag vill köpa en cykel av Nisse men har inga pengar. Jag frågar Nisse om jag kan få köpa den på krita av Nisse för 100 kr. Nisse går med på det och jag skriver på en lapp att jag är skyldig Nisse 100 kronor. Jag har då skapat en kredit, dvs en skuld, dvs en IOU, till Nisse på 100 kronor. Själva skulden i sig är inte kronor men Nisse kan använda den som betalmedel om motparten accepter den som betalning. Nisse kan t.ex gå till puben och fråga om han kan betala med skuldlappen som jag skrev på. Om pubägaren litar på mig kan han överta skuldlappen och jag kommer bli skyldig pubäg…

Den korta varianten:

Banken hittar på sin egen skuld och "lånar ut" till kundkontot. Bankens skulder räknas sedan in i penningmängden (såsom avista i M1 )

Den långa varianten:

Banken köper en försäkring (promissory note) på krita av den sk "låntagaren". Banken döper om försäkringen till "lånehandling" och lägger den på bankens tillgångssida av balansräkningen. Banken skriver upp sin skuld på kundens konto. Skulden skrivs på bankens skuldsida av balansräkningen..
Av ovan följer att det är banken som är låntagare (då banken köper försäkringen på krita) och kunden är långivare (då ett kundkonto endast kan innehålla en notering av vad banken lånat av kontokunden). Av samma anledning är banken kredittagare (då den köper försäkringen på krita). Dvs precis tvärtemot vad banken hävdar.

---------------------------
Boken som mekaniskt beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystem…

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
----------------

Har ställt följande frågor direkt till samtliga partier. Får se vad de svarar (om de svarar). Updaterar när/om jag får svar:

Hej!

Hur ställer sig ...... till att ha en folkomröstning om bankernas skulder ska få fortsätta ingå i penningmängden? Om ni har åsikten att bankernas skulder ska få fortsätta ingå i penningmängden; hur motiverar ni i så fall att privata intressens skulder ska ha status som pengar i penningmängden?

Mvh
Micke

Lista på svar som kommit in hitintills: 



Partiet Vändpunkt svarar:

 Vändpunkts ickesvar:
Tack! Det är en intressant fråga och något våra medlemmar borde bestämma om, ifall någon lyfter den på vår nästa kongress

Mitt svar:
Jag tolkar det som ett nej nuläget. Ändrar ni åsikt kan ni kommentera på min blogg där jag sammanställt partiernas svar (det är strongt att ni överhuvudtaget svarar - ytterst få partier h…