Vad jag inte håller med Richard Werner, Michael Hudson och Ellen Brown om

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
----------------


Jag håller med Hudson, Werner och Brown i nästan allt och på många sätt är Werner och Hudson lite av mina husgudar. De menar menar väl med att penningskapande ska decentraliseras. Det tycker jag med men däremot håller jag inte med dem om att bankerna ska skapa krediter, dvs skulder. Dels för att pengar ska döda skulder - inte föda skulder. Och dels för att ett skuld/kreditbaserat penningsystem med många småbanker i alla fall kräver en centralbank där bankerna kan kvitta sina skulder sinsemellan i clearingen. Det verkar som om de tror att centralbankens roll minskar om fler banker föder skulder - när det i verkligheten är tvärtom - centralbankens roll i clearingen ökar då det är fler banker som måste kvitta sina skulder. Ingen av dem tar överhuvudtaget upp clearingsystemets centrala funktion i ett kreditbaserat penningsystem - det tycker jag är en tom sida i deras argumentation.

Jag skulle hellre se ett system där Keynes Bancor var grunden både nationellt och internationellt. Lokalt skulle t.ex kommuner kunna ge ut Gesells ruttnande valuta som bara kan användas lokalt. När en kommun handlar med en annan kommun skulle kronor användas. Och vid handel med utlandet används Bancors som inte får användas inom något enskilt land (såsom dollar idag används i många länder istället för den egna valutan). Då skyddas den lokala ekonomin bättre än genom evig skuldsättning genom bankernas påhittande av krediter. Centralbankerna är betydligt mer skraja för lokalt ruttnande valuta - beviset på det är när österrikiska centralbanken förbjöd Wörgl att ge ut ruttnande valuta (varvid Wörgl föll ned igen i den stora depressionens armod). Centralbanker kan inte kontrollera lokala ruttnande valutor då de ruttnar bort och bara har ett litet område som de kan användas inom.