Utan ett demokratiskt penningsystem finns ingen demokrati

Det kan kanske tyckas vara långsökt att påstå att skälet till att SBAB inte har betaltjänster till sina kundkonton kan ha att göra med historien kring varför Gustav den tredje skapade Riksgälden och därför sköts ihjäl. Men det hänger faktiskt ihop.   SBAB:s fd chef Carl-Viggo Östlund fick sparken då han ville införa betaltjänster kopplade till bankens kundkonton . Svepskälet var att det skulle kosta för mycket, men det är skoysnack! T.o.m lilla JAK-banken har numer betaltjänster kopplade till sina konton. Skälet till att SBAB inte får skapa betaltjänster är för att det då skulle kunna bli en digital bankrusning mot de övriga bankerna om politiker krävde att alla myndighetskonton måste ligga på SBAB (såsom de låg på statliga Postgirot en gång i tiden). För att förklara detta stegvis  1) Ett konto hos en bank är bankens skuld på centralbankspengar till kontoinnehavare. När du plockar ut pengar från bankomaten betalar banken av på sin skuld och du får centralbankspengar p...

  Skrev på Riksbankens FB-sida angående TV-programmet "Ekonomibyrån": Det här är bara tragikomiskt! Varför får bara representanter för den finansiella sektorn berätta hur ekonomin ska styras?  Varför finns inga från den reella ekonomin med i sådana här program? Varför finns inte företrädare för löntagare, småföretagare etc med som utför det faktiska arbetet som bidrar till samhället välmående? För det är ju faktiskt så att grundaren av det moderna BNP-måttet, Simon Kutznets, inte ens ville att den finansiella sektorn skulle ingå i beräkningen av BNP då han ansåg att de inte bidrog med något i form av varor och tjänster. Tvärtom ansåg han att den finansiella sektorn var en otjänst (disservice på engelska) för samhället. Mao Kutznets tyckte att den finansiella sektorn parasiterade på den reella ekonomin och därför inte skulle räknas med BNP. Den finansiella sektorn och då i synnerhet bankerna lever på att hitta på skulder (krediter) från luften som de påstår sig "låna u...

  EU:s utrikeschef Josep Borell beskriver dett verkliga skälet till räntehöjningarna i väst. Finansialiseringen av västs ekonomier har avindustrialiserat västvärlden då finansparasiterna lagt så mycket pålagor på den producerande delen av ekonomin att den inte längre kan konkurrera med länder som hållit sina finansparasiter i schakt (såsom t.ex Kina). Produktion sker ju numer mestadels i Asien och främst i Kina. Västs BNP består till mycket stor del av finansiell luft som möjliggjort konsumtion av de varor Kina tillverkar. När FED höjer räntan så växer USA:s finansiella bubbla då kapital dras till dollarn, vilket gör att USA dollarn stärks och USA kan fortsätta parasitera genom att konsumera vad resten av världen tillverkar. Andra länder i väst måste då följa efter och höja räntan för att deras valutor inte ska tappa i värde för att importen inte ska bli dyrare (dvs räntan måste höjas för att västländerna ska kunna fortsätta konsumera, dvs finansiellt parasitera på andra vad länder...

  I ett skuldbaserat "penningsystem" (det borde mer rätt kallas kreditsystem) måste någon sitta i skuld för att betala av på skulderna som skapas när någon sätts i skuld. Låter som en kortslutning i logik och är en kortslutning i logik - det är mao inte ditt fel att du inte förstår logiken - den finns inte.     Om alla skulder betalades av skulle det mao inte finnas något betalningsmedel i detta system. För att förstå detta: Säg att du behöver låna 1 miljon av en bank. Banken hittar då på 1 miljon av bankens egna skulder och säger att den "lånar ut" dem till ditt konto. Samtidigt lägger banken den sk "lånehandlingen" (där det står att du "lånat" bankens skuld) som en tillgång på sin balansräkning. Nu har två skulder på samma belopp pengar som aldrig lånats ut hittats på av banken. Du kan använda bankens skuld på ditt konto som betalningsmedel för att betala med genom bankernas kontosystem. "Penningmängden" har då ökat med 1 miljon kron...

  Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar  -----------------------   I Shakespeares "Köpmannen i Venedig" lånar Shylock ut pengar till köpmannen Antonio med kravet att Antonio ska karva ut ett skålpund av sitt eget kött som betalning ifall han inte kan betala i tid. Shylock framstår som girig och omoralisk. Banker är faktiskt än mer omoraliska och giriga än Shylock. Shylock lånade de facto ut pengar - ingen bank har någonsin lånat ut några pengar - banker hittar på sina egna skulder till kundkonton och ljuger kontokunden rakt i ansiktet genom att påstå att banken lånar ut något. Så banker är betydligt oärligare än Shylock någonsin var i pjäsen. I pjäsen prövas Shylock krav i en rättegång. Dagens skuldslavar kan inte få sin "skuld" till banken prövad juridiskt. Banken ska ha "tillbaka" vad den aldrig "lånat ut" och det med ränta oavsett vad. ...

Den nya Riksbankslagen framställs såsom den ska stärka insynen och demokratin kring Riksbankens beslut. Sanningen är den motsatta. Enligt den nya riksbankslagen ska staten skjuta till pengar till Riksbanken när Riksbanken tömmer sitt eget kapital genom att mata bankerna, såsom Riksbanken gör nu. Jag tror inte det är en tillfällighet att Riksbanken kommer gå back med upp till 100 miljarder vid nyår då en nya riksbankslagen träder i kraft. Riksbanken har medvetet sett till att bli utsugen på eget kapital av bankerna genom att lägga sin inlåningsränta på 2,4%. Det finns inget som hindrat Riksbanken från att istället ha satt sin inlåningsränta till noll och på så sätt stoppat bankerna från att dränera Riksbanken. Jag kan inte se det som annat än att Riksbanken medvetet valt att låta bankerna dränera Riksbanken på eget kapital precis lagom till att den nya riksbankslagen träder i kraft. Ovan visar att Riksbanken kommer ha ett till redskap för att styra ekonomin så att än mer makt ges ...

Intressant att Riksbanken gör precis tvärtemot vad Finansinspektionen föreskriver   Riksbanken köper upp bostadsobligationer (de sk "säkerställda obligationerna") för att "lik-vid-liv-stödja" bankerna. Om Riksbanken inte gör det skulle värdet på bostadsobligationerna krascha och det skulle bli totalt omöjligt för bankerna att hitta på och sälja nya. Bostadsobligationer är ett en skuld som banken har till innehavaren. Finansinspektioner skriver: "En obligation är ett räntebärande löpande skuldebrev. Säkerställda obligationer kan under vissa villkor ges ut av banker." När bostadsbubblan ploppar kommer dessa att bli allt mindre värda. Det tynger ned Riksbankens balansräkning. Men bostadsobligationer är löpande skuldebrev som banken måste köpa tillbaka. Dvs Riksbanken kommer få tillbaka centralbankspengarna när löptiden löpt ut och skulden hamnar i den utgivande bankens knä igen. Kan inte banken betala sin skuld till innehavarna av bostadsobligationerna åker ...