Det kan kanske tyckas vara långsökt att påstå att skälet till att SBAB inte har betaltjänster till sina kundkonton kan ha att göra med historien kring varför Gustav den tredje skapade Riksgälden och därför sköts ihjäl. Men det hänger faktiskt ihop.
SBAB:s fd chef Carl-Viggo Östlund fick sparken då han ville införa betaltjänster kopplade till bankens kundkonton. Svepskälet var att det skulle kosta för mycket, men det är skoysnack! T.o.m lilla
JAK-banken har numer betaltjänster kopplade till sina konton.
Skälet
till att SBAB inte får skapa betaltjänster är för att det då skulle
kunna bli en digital bankrusning mot de övriga bankerna om politiker
krävde att alla myndighetskonton måste ligga på SBAB (såsom de låg på
statliga Postgirot en gång i tiden). För att förklara detta stegvis
1)
Ett konto hos en bank är bankens skuld på centralbankspengar till
kontoinnehavare. När du plockar ut pengar från bankomaten betalar banken
av på sin skuld och du får centralbankspengar pengar i handen
(=sedlarna)
2) Det finns även digitala centralbankspengar på Riksbankens konton. Men de har bara bankerna tillgång till.
3)
Om myndigheterna flyttar sina konton från sina nuvarande banker till
nyöppnade SBAB-konton måste bankerna överföra samma belopp
centralbankspengar från sina riksbankskonton till SBAB:s riksbankskonto. Det skulle mao bli samma resultat som vid en vanlig bankrusning men
den skulle istället vara en digital bankrusning mot övriga banker
Så
bankerna skulle braka ihop om SBAB återskapade Postgirot och
politikerna krävde att alla myndighetskonton måste ligga på SBAB.
En
annan pryl som politikerna skulle kunna göra om SBAB hade betaltjänster
(utan att det för den skull skulle bryta mot Maastrichtfördraget) vore
att kräva att Riksgälden endast fick sälja statsobligationer till SBAB.
Enligt Maastrichtfördraget får inte Riksbanken köpa upp
statsobligationer direkt från Riksgälden för att finansiera offentliga
utgifter. Riksgälden MÅSTE sälja statsobligationerna på den öppna
marknaden. När en bank köper en statsobligation lägger den den på sin
tillgångssida samt skriver upp sin skuld till Riksgälden på Riksgäldens
konto hos banken. Banken kan sedan genom räntan på statsobligationen
mjölka staten (dvs du och jag blir mjölkade av bankerna genom skatten)
Om Riksgälden bara fick sälja statsobligationer till SBAB skulle räntan
på statsobligation gå tillbaka till staten och vi skulle slippa bli
mjölkade genom skatten av bankerna. Samma sak skulle även kunna göras
med kommunobligationer (Maastrichtfördraget förbjuder också Riksbanken från att köpa kommunobligationer direkt från kommunerna)
Att koppla ihop SBAB med Riksgälden
på ovan sätt skulle mao vara ett sätt att kringgå förbudet i Maastricht
samt kringgå Riksbanken. Riksgälden skulle kunna skapa hur många
statsobligationer den vill för att finansiera offentliga verksamhet och
SBAB skulle kunna köpa upp varenda en helt vid sidan av Riksbankens
kontroll.Och då Riksgälden, till skillnad från Riksbanken, står under politisk kontroll skulle demokratiska beslut kunna fattas till vad den ökande penningmängden skulle gå till. Politikerna skulle kunna bestämma att Riksgälden skulle t.ex skapa statsobligationer för att bygga upp infrastrukturen, finansiera sjukvård etc etc - idag går ju de privata bankernas kredit-påhittande mestadels till att blåsa upp tillgångsbubblor på bostäder och börs - dvs till att bygga pyramidspel som förr eller senare faller.
Faktiskt skapade Gustav den tredje Riksgälden
just för att kunna kringgå Riksbanken då Riksgälden kunde skapa sina egna
skuldfria sedlar vid sidan om Riksbankens skuldbaserade sedlar - något varken Riksbanken eller Anckarström tyckte om. Riksbanken beskriver det så här :
"Mordet på Gustav III var delvis kopplat till det faktum att Sverige
hade fått två valutor, riksdaler riksgälds, som gavs ut av
Riksgäldskontoret, och riksdaler banco, som gavs ut av Riksbanken.
Riksdaler banco gick att lösa in mot silver. Riksdaler riksgälds var
bara en papperslapp med mycket litet värde.
För att räta upp värdet på riksgäldssedlarna drev kungen på i
riksdagen att alla som hade lånat ut i banco skulle få betalt i
riksgäldssedlar. Det betydde att de som lånat ut pengar i banco
plötsligt förlorade en massa pengar. En av dem var den avdankade
kaptenen Johan Anckarström. Han blev så upprörd över beslutet att han
några veckor senare tog sina pistoler, gick in på maskeradbalen på
operahuset i Stockholm och sköt kungen i ryggen. I förhören i Svea
hovrätt sade Anckarström att kungens beslut att devalvera värdet av det
kapital han lånat ut var skälet till att han mördade kungen."
1792 - Anckarström skjuter kungen
Personligen är jag mot monarkin och har i övrigt inget gott att säga om Gustaf den tredje - men att han kom på att staten kunde skapa skuldfria pengar och därför skapade Riksgälden var ju faktiskt lite av ett genidrag som han fick betala med sitt eget liv för att han kom på.
---------------------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
-----------------------
Kommentarer
Skicka en kommentar