När ska bankerna tvingas betala sina skulder?

 

I ett skuldbaserat "penningsystem" (det borde mer rätt kallas kreditsystem) måste någon sitta i skuld för att betala av på skulderna som skapas när någon sätts i skuld. Låter som en kortslutning i logik och är en kortslutning i logik - det är mao inte ditt fel att du inte förstår logiken - den finns inte. 

 

 Om alla skulder betalades av skulle det mao inte finnas något betalningsmedel i detta system. För att förstå detta: Säg att du behöver låna 1 miljon av en bank. Banken hittar då på 1 miljon av bankens egna skulder och säger att den "lånar ut" dem till ditt konto. Samtidigt lägger banken den sk "lånehandlingen" (där det står att du "lånat" bankens skuld) som en tillgång på sin balansräkning. Nu har två skulder på samma belopp pengar som aldrig lånats ut hittats på av banken. Du kan använda bankens skuld på ditt konto som betalningsmedel för att betala med genom bankernas kontosystem. "Penningmängden" har då ökat med 1 miljon kronor (egentligen har bara mängden skulder ökat då bara skulder på pengar hittats på av banken men inga pengar). 

 

 Precis när du ska gå ut ur banken ångrar du dig och går tillbaka till banken och vill betala tillbaka "lånet" som banken hittade på. Banken stryker då sin skuld på 1 miljon till dig genom att radera ditt kontoinnehav samt river den sk "lånehandlingen" som du skrev på. Penningmängden har nu minskat med 1 miljon kronor.

Har du svårt att förstå ovan så är det inte heller ditt fel - det är lika vansinnigt som det låter och trotsar all logik,. Så tro inte att du är dum som inget förstår - det är snarare ett tecken på att du är smart som ifrågasätter vansinnigheten. För det är totalt vansinne att ha ett betalsystem som bygger på att bankerna tillåts hitta på maximalt med skulder som ska betala skulderna som bankerna hittat på. Mao om alla betalade sina påhittade skulder till bankerna skulle 98% av den sk "penningmängden" försvinna då de egentligen inte är pengar - de är skulder på pengar. De enda pengar som skulle återstå skulle vara de ynka 2% som Riksbanken skapat i form av sedlar och mynt.

Så om ingen sitter i skuld i ett skuldbaserat betalsystem finns inget att betala skulder med. När bankerna hittar på sina egna skulder och "lånar ut" dessa till kundkonton skapas två skulder - en som du påstås ha till banken och en som banken påstås ha till dig - två skulder som tar ut varandra. Ett skuldbaserat "penningsystem" är baserat på att bankerna ska slippa betala sina skulder till kontokunderna (såsom de tvingas göra t.ex vid bankrusningar) medans kontoinnehavarens påhittade skuld till banken måste "betalas tillbaka". Riksbanken är satt att skydda ovan bedrägeri genom att se till att förtroendet för det finansiella systemet upprätthålls. Det gör Riksbanken genom att med alla medel inbilla folk att bankerna visst kan betala sina sina skulder till kontokunderna. Riksbankens uppgift är att se till att bankerna inte drabbas av bankrusningar där kontokunderna kräver att få ut sina pengar. Staten hjälper också till med att se till att bankerna slipper betala sina skulder till kontokunderna genom den sk "insättningsgarantin" (där ordet insättning är en direkt lögn då inga insättningar av pengar skett). 

Riksbanken är även totalt öppen med att dess och statens uppgift är att skydda bankerna från att behöva betala sina skulder till kontokunderna (observera att i nedan citat använder riksbanken det kanske mindre laddade ordet uttagsanstormning istället för bankrusning. Notera också att Riksbanken ljuger genom att påstå att banken lånat in pengar som den sedan lånat ut, Riksbanken ljuger också när den påstår att bankerna är kreditgivare - men det kan vara överkurs för denna gången). Citat:

"Inlåning utgör en stor del av finansieringen för nästan alla storbanker i världen. Inlåningen särskiljer sig från övrig finansiering eftersom större delen av den är så kallad avista, det vill säga att den kan begäras tillbaka omgående av kunden. Inlåningen är också nominellt bestämd, vilket gör att insättaren kan kräva tillbaka det insatta beloppet (med justering för överenskommen ränta) oavsett hur bankens tillgångssida utvecklas. Detta gör banken känslig för en så kallad uttagsanstormning, det vill säga att många kunder samtidigt vill ta ut sina pengar. Känsligheten beror på att pengarna kanske inte räcker till om banken inte har tillräckligt med likvida medel i en sådan situation. Även en solid bank kan då fallera och försättas i resolution eller gå i konkurs, eftersom det kan räcka med ett dåligt rykte eller en enda dålig nyhet för att en uttagsanstormning ska ta fart. Anstormningen kan ske väldigt plötsligt, vilket kan göra att bankerna har begränsade möjligheter att agera för att minska dess påverkan.

Det är skadligt för samhället om banker plötsligt fallerar, eftersom många banker är viktiga för att betalningssystemet ska fungera och för att kreditgivningen ska upprätthållas. Genom resolution kan negativa effekter mildras men inte helt motverkas och därför måste fallissemang av banker förebyggas.

Insättningsgarantin är en förebyggande åtgärd som införts i många länder för att bland annat minska risken för uttagsanstormningar. Utöver denna åtgärd finns också möjligheten för centralbanker att stödja banker genom att bevilja dem nödkrediter."

Likviditetsrisk och regleringar

 

Så det är , citat, "skadligt" om bankerna tvingas betala sina skulder till kontokunderna och därför måste bankerna med alla medel skyddas så de slipper göra det. Om det är skadligt för privatpersoner, företag, stat och kommuner att bära på bankernas påhittade skulder är en ointressant fråga för Riksbanken - huvudsaken för Riksbanken är att se till att bankerna slipper betala sina skulder till kontoinnehavarna. Riksbanken skiter mao fullständigt i om den verkliga ekonomin går under, nedtryckt av alla påhittade skulder.

Idag håller Riksbanken upp zombiebankerna genom bl.a likviditetsstöd. Riksbanken har t.ex köpt bostadsobligationer för 385 miljarder som annars hotades bli nästintill värdelösa. Däremot har inte Riksbanken gett någon som helst likviditetsstöd till allmänheten, företag, stat och kommuner.

 

Så för att sammanfatta:

 

Ett skuldbaserat "penningsystem" är uppbyggt så att allmänheten, företag, stat och kommuner ska sitta i evig påhittad skuld till bankerna - skulder som måste "betalas tillbaka" - medans bankerna aldrig ska behöva betala sina skulder till allmänheten då staten skyddar bankerna med "insättningsgarantier", likviditetsstöd etc.

 

Den här dårskapen måste upphöra. Låt bankerna falla och ha skuldavskrivningar för allmänhet, företag, stat och kommuner. Nationalisera bankerna och se till att staten skapar skuldfria pengar som gör det pengar ska göra - döda skulder.  

 

https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/publikationer/ekonomiska-kommentarer/klarar-bankerna-stora-utfloden-av-inlaning-bedomning-enligt-nytt-likviditetsmatt/likviditetsrisk-och-regleringar/varfor-regleras-likviditetsrisk/

 ---------------------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
 -----------------------