Utan ett demokratiskt penningsystem finns ingen demokrati

--------------------------- Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar  -----------------------   Kanske skulle vara intressant att diskutera konsekvenserna av att göra om den statliga banken SBAB så att den kan finansiera offentliga utgifter?   Riksbanken får ju inte skapa centralbankspengar för att finansiera offentliga utgifter enligt Maastrichtfördraget. Staten och kommunerna är istället tvungna att "låna" bankernas skulder av bankerna och använda dessa som betalmedel (ett konto på en bank kan ju bara innehålla bankens skuld på centralbankspengar till kontoinnehavaren - mao när banken påstår sig "låna ut" till kundkonton kan den bara "låna ut" sin egen skuld som den hittar på vid det likaså påhittade "lånetillfället).   Det enda sättet staten kan finansiera sig själv utan att bryta mot Maastrichtfördraget är genom att en statlig bank,...

  --------------------------- Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar  -----------------------  Det sjuka är att skatteskulder avskrivs efter 5 år medans påhittade skulder till banken kan vara livslånga och t.o.m gå från generation till generation (om t.ex barnen övertar föräldrarnas hus). Skälet till detta ligger i att bankernas skulder till kontokunder utgör 98% av den sk "penningmängden" och endast 2% är pengar som Riksbanken skapat ("penningmängden" borde mao mer rätt kallas skuldmängden eller kreditmängden). Skulle alla skulder som är äldre än 5 år avskrivas skulle det mao knappt finnas några betalmedel i samhället - detta då vi använder bankernas skulder som betalmedel genom kontosystemet istället för Riksbankspengar (dvs kontanter).   En konsekvens av att påhittade skulder till banker aldrig skrivs av är att banker hellre sätter privatpersoner, stat och ...

  Riksbanken har tagit bort sitt "öppet hus"-inlägg här på facebook där jag ställde en mängd frågor som Riksbanken aldrig svarade på. Jag har samlat ihop dessa och gjort en epub-bok av dem som kan köpas nedan. Jag slängde dessutom in ett banklögns-lexikon då ordvrängeri är grunden för att bankerna kan hålla på som de gör. Om du har taskigt med pengar (eller troligare - taskigt med bankskulder på ditt konto :) )eller tycker jag inte ska lägga upp reklam för en egen bok (en klart förståelig åsikt) så kan jag skicka en kopia genom mail - michael.thuden@gmail.com Frågorna Riksbanken inte vill svara på

  " Ställde fler frågor till Riksbanken " Hej igen Riksbanken! Tänkte den här gången ställa lite frågor angående Riksbankens mål enligt riksbankslagen att "upprätthålla ett fast penningvärde". Vilka "pengar" i penningmängden ska Riksbanken se till att de behåller sitt värde? Penningmängden består ju till 1) 2% av centralbankspengar, dvs svenska kronor, skapade av Riksbanken och 2) 98% av bankernas skulder till kontoinnehavare på centralbankspengar, dvs bankernas skulder på svenska kronor till kontokunderna Med den fördelningen blir det väl svårt att hävda att Riksbanken försöker upprätta hålla värdet av centralbankspengarna, dvs de svenska kronorna? Man kan väl med ganska gott fog påstå att Riksbankens uppgift 98% är att se till att upprätthålla värdet på bankernas skulder? Ska staten verkligen ha uppgiften att värna om att privata parters skulder fortsätter ha värde och t.o.m tillåts ingå i penningmängden? Vore det inte mer ärligt att riksbankslagen skrev...

  Jag har ju skrivit ganska många frågor till Riksbanken på deras facebook-sida och de har inte svarat på någon. Tänkte slänga ihop alla frågor till en bok med titeln "Frågorna som Riksbanken inte vill svara på" - kan bli en skoj bok. Därför matar jag på med än fler frågor: "Hej igen Riksbanken! Ser att ni inte svarade på mina föregående frågor heller. Frågor som ifrågasätter kanske inte får ställas? Här kommer än fler frågeställningar. Denna gång om de tillgångsköp där bankerna kan betala med sina skulder. Kan Riksbanken ange ett enda annat företag som kan köpa tillgångar för sina skulder? Kan banker överhuvudtaget kallas företag då de har rätten att köpa tillgångar för sina skulder och få sina skulder inräknade i penningmängden? Den socialdemokratiska tankesmedjan Katalys kom för några år sedan ut med en rapport kallad "Förstatliga pengarna" där de beskriver hur banker kan köpa "fastigheter, värdepapper, kontorsutrustning, it, mjukvara, bilar och licens...

Skrev nedan på Riksbankens "öppna hus" på facebook:   " Jag har avslutat mitt konto under namnet Michael Karlsson och skriver nu under mitt riktiga namn. Tydligen försvann alla mina frågor som Riksbanken inte ville svara på iom att jag avslutade kontot men Riksbanken hade månader på sig att svara så Riksbanken kan knappast skylla sitt beslut att inte svara på det. ⁠ Jag har dock samlat ihop alla frågorna och avser att ge ut en bok där dessa utgör grunden. Här är några till frågeställningar: ⁠ De klassiska liberala ekonomerna, t.ex Adam Smith och Stuart Mill, ville bort från det feodala samhället där feodalherren satt på sitt slott och sög ut bönderna. Bönderna arrenderade, dvs hyrde marken, av feodalherren. Stuart Mill hade detta att säga om den feodala formen av parasitism: ⁠ ”Landlords grow rich in their sleep without working, risking or economizing. The increase in the value of land, arising as it does from the efforts of an entire community, should belong to the comm...

 Jag har ju försökt få Riksbanken att svara på frågor på deras Facebook-sida. Inte ett enda svar mer än det duckande svar jag redogjort för tidigare. Det här blir de sista frågeställningarna: "Hej, tystlåtna Riksbanken! Det var ett tag sedan jag tittade in och ställde frågor så jag tänkte att ni kanske hade hunnit svara. Men icke! Riksbankens ”öppna hus” verkar mest vara en sluten mussla. ⁠ Men skam den som ger sig. Denna gång tänkte jag fråga vilka empiriska bevis Riksbanken har för att en självständig Riksbank utan demokratiskt politiskt inflytande över penningpolitiken är att fördra. Huvudargumentet Riksbanken åberopar är att det kommer bli hyperinflation om politikerna får styra över penningmängden då de kommer skapa för mycket pengar genom Riksbankens sedelpress. ⁠ Grundantagandet i det argumentet är i sig i dagsläget till ungefär 98% felaktigt då Riksbanken på sin höjd bara står för tillverkningen av 2% av den totala penningmängden i form av centralbankspengar (sedlar och my...