Några sista frågor till en ickesvarande Riksbank

 Jag har ju försökt få Riksbanken att svara på frågor på deras Facebook-sida. Inte ett enda svar mer än det duckande svar jag redogjort för tidigare. Det här blir de sista frågeställningarna:

"Hej, tystlåtna Riksbanken! Det var ett tag sedan jag tittade in och ställde frågor så jag tänkte att ni kanske hade hunnit svara. Men icke! Riksbankens ”öppna hus” verkar mest vara en sluten mussla.
⁠
Men skam den som ger sig. Denna gång tänkte jag fråga vilka empiriska bevis Riksbanken har för att en självständig Riksbank utan demokratiskt politiskt inflytande över penningpolitiken är att fördra. Huvudargumentet Riksbanken åberopar är att det kommer bli hyperinflation om politikerna får styra över penningmängden då de kommer skapa för mycket pengar genom Riksbankens sedelpress.
⁠
Grundantagandet i det argumentet är i sig i dagsläget till ungefär 98% felaktigt då Riksbanken på sin höjd bara står för tillverkningen av 2% av den totala penningmängden i form av centralbankspengar (sedlar och mynt). Resten av penningmängden hittar bankerna på i form av skulder (krediter). Mao är grundantagandet att om politikerna får kontrollera Riksbankens tryckpressar helt felaktig i dagens penningsystem. Frågan bör istället vara – gör politikerna ett sämre jobb än en självständig Riksbank i att styra bankernas skuldpåhittande (kreditpåhittande)? Finns det några empiriska belägg för att självständiga centralbanker gör ett bättre jobb än att politikerna styr bankernas skuldpåhittande?
⁠
Ekonomiprofessor Richard Werner (bland annat myntare av begreppet QE som Riksbanken använder på ett, enligt honom, felaktigt sätt för att mata bankerna genom sk ”likviditetsstöd”) beskriver i boken ”Mammons Furstar” att de empiriska bevisen snarare är de motsatta. Han skriver att om bankerna otyglat får hitta på skulder (krediter) från luften kommer de blåsa upp tillgångspriserna – i synnerhet fastighetspriser och börser. Bara en liten del av nyskapade skulder (krediter) kommer enligt Werner gå till produktiva ändamål. Mao om bankerna otyglat får hitta på skulder (krediter) kommer den finansiella delen, dvs den icke producerande delen, av ekonomin växa på bekostnad av den reella ekonomin, där riktiga varor och tjänster skapas.
⁠
Werner beskriver i boken att Japans problem med hejdlös finansiell spekulation i fastigheter och börs startade i och med den kreditavreglering som genomfördes på 1980-talet då tyglarna på bankernas kreditpåhittande togs bort. Innan dess använde sig Japan av en s.k fönsterstyrningsmodell där politiska beslut dikterade hur mycket skulder (krediter) som bankerna fick hitta på till olika ändamål. Fönstret för bankerna för påhittning av skulder (krediter) till fastigheter var då väldigt litet. Men iom kreditavregleringarna släpptes dessa luckor på vid gavel och skapade en enorm spekulationsbubbla inom fastigheter och börs. Den bubblan sprack i början av 90-talet och Japan hamnade i den recession landet fortfarande lider av.
⁠
Enligt Werner var mao frisläppandet av bankernas kreditpåhittande och införande av en självständig centralbank förödande för Japans ekonomi.
⁠
Det är svårt att missa att detta även hände i Sverige. Iom kreditavregleringen och införandet av en mer självständig Riksbank 1985 skedde i princip samma sak. Bankerna skapade en bostads och börsbubbla som sprack i början av 1990-talet med förödande konsekvenser för svensk ekonomi.
⁠
Man skulle ju kunna tänka sig att politikerna skulle lärt sig något och tagit tillbaka kontrollen över Riksbanken genom att återinföra någon form av fönsterstyrning av bankernas skuldpåhittning (som de och Riksbanken döps om till ”kreditskapande” då det låter finare). Men icke, Riksbanken förblev självständig och bankerna har tillåtits fritt blåsa upp tillgångsvärden till fantasirymden igen. Och schamanen Ingves verbala nonsenstrollformler för att himlen inte ska rasa ned blir alltmer svåra att ta på allvar (påminner igen om att Ingves själv anser att hans arbete som Riksbankschef går ut på att vara en schaman).
⁠
Riksbankens självständighet har lett till att den finansiella låtsasekonomin blåsts upp till gigantiska mått medans den reella ekonomin svälts ihjäl. Sverige har avindustrialiserats och är idag mestadels ett ekonomiskt tomt skal som hålls uppe av påhittade ”värden” i ”tillgångar” som bankerna blåst upp med hjälp av en självständig Riksbank.
⁠
Vore roligt om Riksbanken ville bemöta ovan. Men det är väl inte troligt?
⁠
Vi återgår till påståendet att om politikerna får tag i ”sedelpressen” kommer de skapa hyperinflation. Det är i dagsläget, som påvisats ovan, ett helt felaktigt påstående då det till 98% är bankerna som hittar på penningmängden. I Sverige får man gå långt tillbaka för att påstå att skapande av centralbankspengar skapar hyperinflation. Det hindrar dock inte anhängare av det rådande systemet att hänvisa till diverse påstådda händelser där politikerna påstås ha skapat hyperinflation. Stephen Zarlenga bemöter de flesta av dessa påståenden i boken ”The lost science of money”. Tar upp några:
⁠
1) Inflationen som skedde av Continental under amerikanska frihetskriget berodde inte på att amerikanarna tryckte för många. Den berodde på att britterna falskmyntade enorma belopp av valutan och satte dessa i omlopp
⁠
2) Hyperinflationen som skedde i Frankrike när skotten John Law skötte Frankrikes penningpolitik. Visar kanske mest på att ett land inte ska ge en morddömd skotsk spelmissbrukare kontrollen över penningväsendet.
⁠
3) Hyperinflationen i Tyskland efter första världskriget. berodde på att Tyskland fick enorma skuldåtaganden. Dessutom var Reichsbank privatkontrollerad (krav som fanns inskrivet i Versaillesfördraget) och hyperinflationen stoppades inte förrän Hjalmar Schacht återtog kontrollen över centralbanken.
⁠
3) Utgivningen av Greenbacks under amerikanska inbördeskriget. I krig blir det brist på varor som skapar inflation. Dessutom skapades precis den mängd Greenbacks som bestämts (mao sedelpressen stod inte och pumpade)
⁠
4) Venezuela och Iran idag. Hyperinflationen beror mycket på att USA stängt ute länderna från Swift samt infört sanktioner så att dessa länder har svårt att sälja sin olja.
⁠
Jag kan fortsätta men Riksbanken kanske kan ta upp exempel på att politiskt demokratiskt styrande av penningmängden alltid skapar hyperinflation?
⁠
En annan frågeställning kan vara om inte en högre inflation även kan vara av godo då det urholkar alla uppblåsta tillgångsvärden utan förankring i verkligheten som bankerna blåst upp. Men jag antar att Riksbanken kommer vara lika tyst kring den frågeställningen då Riksbankens uppgift är att ”säkerställa den finansiella stabiliteten”, dvs hålla upp den finansiella bubblan till vilket pris som helst. Frågan är hur länge schamanen Ingves mantrande trollformler kan hålla bubblorna uppe. Vad som är säkert är att varken Riksbanken eller politikerna kommer ta ansvar för att ha byggt upp denna galna finansiella spekulationsekonomi."

---------------------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
 -----------------------