Vad skulle hända om den statliga banken SBAB finansierade de offentliga utgifterna?

---------------------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
 -----------------------  

Kanske skulle vara intressant att diskutera konsekvenserna av att göra om den statliga banken SBAB så att den kan finansiera offentliga utgifter?

 

Riksbanken får ju inte skapa centralbankspengar för att finansiera offentliga utgifter enligt Maastrichtfördraget. Staten och kommunerna är istället tvungna att "låna" bankernas skulder av bankerna och använda dessa som betalmedel (ett konto på en bank kan ju bara innehålla bankens skuld på centralbankspengar till kontoinnehavaren - mao när banken påstår sig "låna ut" till kundkonton kan den bara "låna ut" sin egen skuld som den hittar på vid det likaså påhittade "lånetillfället).

 

Det enda sättet staten kan finansiera sig själv utan att bryta mot Maastrichtfördraget är genom att en statlig bank, t.ex SBAB, gör samma sak som bankerna - dvs hittar på sina egna skulder och "lånar ut" dessa påhitt till stat och kommuner. Staten hamnar då i påhittad skuld till sig själv och det är ju i praktiken ingen skuld.

 

I dagsläget hittar SBAB nästintill enbart på sina egna skulder och "lånar ut" dessa till boköpare. Men det finns i princip inget som skulle hindra att SBAB hittade på sina egna skulder och "lånar ut" dessa till stat och kommuner.

 

För att ovan ska fungera måste SBAB också koppla sina konton till betalsystemet samt att statens och kommunerna håller sina konton hos SBAB.

 

Det här är inga nya tankar. Faktum är att Postgirot skapades 1925 för att staten och kommunerna skulle kunna betala genom att kringgå det privata banksystemet. Såsom Viktualiebrodern beskriver (läs gärna hela artikeln om skatteuppbörden - riktigt intressant):

"Det statliga Postgirot inrättades 1925 efter att en utredning kommit fram till det samhällsekonomiskt effektiva med att ha ett gireringssystem där medel kunde överföras direkt mellan konton, utan att hantera kontanter eller behöva gå mellan olika bankkonton. Ännu 2002 var Postgirot ett sådant slutet system. Från 1947 fram till Skatteförfarandelagen 2012 leddes skatteuppbörden via Postgirot och fram till 1992 var myndigheter anvisade att i första hand använda Postgirot för in- och utbetalningar. Man kan se tillgodohavanden på Postgirot som en form av (digitala) kontanter, eftersom Postgirot var skilt från Postbanken/Postgiro Bank och tillgångarna var direkt statliga skuldsedlar och inte innebar någon tredjepartsrisk när staten var ena transaktionsparten"

Vidare skriver Viktualiebrodern:

" Staten konkurrensutsatte tjänsterna 1994 och det blev då möjligt att betala skatt såväl via postgirot som bankgirot. 2002 övertogs Postgirot av Nordea. Sedan 2012 är alltså då skattekontot endast åtkomligt via bankgirocentralen. Någon valfrihet för inbetalare finnes ej, utan ett statligt monopol ersattes med ett privat oligopol."

Förr låg mao skattekontona på Postgirot och men idag har Swedbank hand om skattekontona.

Så vad skulle hända om SBAB omformades för att i möjligaste mån emulera Postgirot samt dessutom ha funktionen att finansiera offentliga utgifter? Några tänkbara konsekvenser:

1. om alla kommuners och statliga myndigheters konton överflyttades till SBAB skulle detta vara samma sak som en bankrusning gentemot storbankerna där kontona ligger idag. Mao storbankerna skulle hamna under vattnet och troligen behövas nationaliseras.
2. Då staten skulle "låna" påhitt av sig själv genom SBAB skulle den sk statsskulden vara totalt ointressant då staten inte gärna kan vara skyldig sig själv
3. Om SBAB kräver ränta av stat eller kommuner skulle dessa hamna i fickan på staten. Mao en massa räntekostnader som idag går till bankerna skulle hamna hos staten.
4. Då staten i större utsträckning skulle kunna finansiera offentliga utgifter genom SBAB skulle skatterna kunna minskas. Skatteuttaget skulle då i främsta hand ha en fördelningsfunktion utefter den politiska viljan som råder.
   
   
   
   
   

   Tillägg:

   Enligt Basel3 behöver inte en bank ha något eget kapital för att täcka upp påhittad utlåning till stat och kommuner. Detta då riskvikten är satt till noll vid påhittad utlåning till stat och kommuner.