Frågar Riksbanken varför bankerna får köpa tillgångar med sina skulder

 

Jag har ju skrivit ganska många frågor till Riksbanken på deras facebook-sida och de har inte svarat på någon. Tänkte slänga ihop alla frågor till en bok med titeln "Frågorna som Riksbanken inte vill svara på" - kan bli en skoj bok. Därför matar jag på med än fler frågor:

"Hej igen Riksbanken!

Ser att ni inte svarade på mina föregående frågor heller. Frågor som ifrågasätter kanske inte får ställas?

Här kommer än fler frågeställningar. Denna gång om de tillgångsköp där bankerna kan betala med sina skulder. Kan Riksbanken ange ett enda annat företag som kan köpa tillgångar för sina skulder? Kan banker överhuvudtaget kallas företag då de har rätten att köpa tillgångar för sina skulder och få sina skulder inräknade i penningmängden?

Den socialdemokratiska tankesmedjan Katalys kom för några år sedan ut med en rapport kallad "Förstatliga pengarna" där de beskriver hur banker kan köpa "fastigheter, värdepapper, kontorsutrustning, it, mjukvara, bilar och licenser av olika slag"

Katalys beskriver processen så här:

"Banken skri­ver då upp värdet av det de köpt som en tillgång i balansräkningen och betalar säljaren genom att utöka beloppet på dennes konto. Då utvidgas balansräkningen, precis som när lån beviljas"

Banken anammar mao dubbel bokföring genom att lägga t.ex den köpta fastigheten som en tillgång på sin balansräkning samtidigt som den skriver upp sin skuld till kontokunden på kundens konto som banken hittar på vid det sk "köpetillfället" och som köparen accepterar i tron att banken betalar med pengar.

För att konkretisera ovan - säg att Nisse är en fastighetsägare med konto på SEB och SEB vill köpa en fastighet av Nisse för 100 miljoner kronor. SEB hittar då på 100 miljoner av sina egna skulder och skriver upp skulden på Nisses konto - banken är nu skyldig Nisse 100 miljoner kronor. Samtidigt lägger banken fastigheten som en tillgång på sin tillgångssida. SEB har då ökat den sk penningmängden med 100 miljoner då bankernas skulder till kontoinnehavarna räknas in i det bredare penningmåttet och allmänheten tror att bankens skulder är pengar. Banken har mao inte köpt fastigheten för pengar - banken har köpt fastigheten för sina skulder på pengar (då Nisses konto per definition bara kan innehålla bankens skuld på pengar till Nisse)

Som jag beskrev i en av mina tidigare frågeställningar beskriver ekonomiprofessor Richard Werner (bl.a myntare av begreppet QE) den sk "låneprocessen" på samma sätt- banken lånar inget ut - banken köper en försäkring (promissory note) på krita genom att banken skriver upp sin skuld på kontoinnehavarens konto. Banken lägger sedan "lånehandlingen" (vilket enligt Werner är en lögn att kalla den då banken inget lånar ut) på sin tillgångssida.

Har Riksbanken något att invända mot ovan beskrivningar? Kan Riksbanken ha förståelse för att riktiga företagare kan ha väldigt svårt att se banker såsom riktiga företag?"
 
---------
 
La till nedan kommentar:

En annan frågeställning som dök upp i huvudet på mig är om inte hela penningsystemet egentligen är kryptobaserat. Inte då i form av att svenska kronor skulle vara uppbyggt som en kryptovaluta - för det är den ju inte. Men däremot så anser jag att penningsystemet grundar sig på Riksbankens och då i synnerhet Ingves ogenomträngliga kryptospråk.

Riksbanken och schamanen Ingves (hans egna epitet på sin roll inom Riksbanken) främsta uppgift är enligt mig att dimma till begreppen så att folk inte kan skilja:

1) centralbankspengarna som Riksbanken skapar

från

2) bankernas skulder på centralbankspengar till kontokunder som bankerna hittar på (t.ex genom att köpa en fastighet som i exemplet ovan)

För om allmänheten visste att banker kan köpa tillgångar genom att hitta på och betala med sina egna skulder tilliten för det finansiella systemet minska och "den finansiella stabiliteten" hotas. Likaså skulle tilliten för det finansiella systemet hotas om allmänheten förstår att t.ex de sk "bolåneskulderna" bara på samma sätt är påhittade och banken aldrig "lånat ut" något annat än sina egna påhittade skulder.

Ingves måste därför mumla obegripliga schamanbesvärjelser där han med ett kryptiskt språk döljer hur penningsystemet i verkligheten fungerar. Så förtroendet för penningsystemet består i att folk tar detta obegripliga kryptospråk på allvar.

Det är rätt skoj att JRR Tolkien hade samma synsätt som Ingves gällande schamanspråket, han skrev:

”Throned above all, in a manner without parallel in all past, is the veiled prophet of finance, swaying all men living by a sort of magic, and delivering oracles in a language not understood of the people.”

Han skrev också:

“”The true equation is ”democracy” = government by world financiers.””

Ekonomiprofessor John Kenneth Galbraith hade också uppfattningen att penningsystemet var uppbyggt på att genom språket dölja hur det egentligen fungerar, han skrev:

"The study of money, above all other fields in economics, is one in which complexity is used to disguise truth or to evade truth, not to reveal it."

Riksbanken skulle aldrig medge att penningsystemet bygger på att allmänheten blir så uppsnurrade att de inte förstår hur det fungerar. Men det kanske är dags för schamanen Ingves att komma ur schamangarderoben och tala klarspråk? För förr eller senare kommer folk i alla fall fatta att kryptospråket är till för att dölja vansinnet och nakenheten i penningsystemet. Då kan det ju bli t.ex bankrusningar och kanske t.o.m Henry Ford får rätt när han uttryckte att det skulle bli revolution i fall folk fattade hur penningsystemet fungerar.
 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Beslutet om Sveriges Nato-medlemskapet är grundat på en utsuddning av historien värre än den i Orwells 1984

Sveriges Natomedlemskap handlar om att försvara västs utsugning av resten av världen.

Nyliberalerna har gjort parasitism och egoism till statsreligion