Utan ett demokratiskt penningsystem finns ingen demokrati

Kom på det här när journalisten Carolina Sundell och jag diskuterade igår. Carolina bidrag till det här inlägget är därför minst lika stort som mitt egna. Enligt anarkisten Bakunin stödde bankirerna kommunismen då centralbanksystemet och kommunismen hade samma centralstyre som grund. Ägandet brukar vara en av de saker som anges som ett mått på om ett land är kommunistiskt eller inte. Sverige är ett av de mest privatskuldsatta länderna i världen med en av de största bostadsbubblorna. Det är bankerna som är de egentliga ägarna av de flesta bostäder och folk hyr av banken. Ellen Brown beskriver ägandet av bostäder i Kina : "… 90% of families in the country own their home, giving China one of the highest home ownership rates in the world. What’s more is that 80% of these homes are owned outright, without mortgages or any other liens. On top of this, north of 20% of urban households own more than one home." Så boendet i Kina är mer privatiserat än i Sverige. Man kan iofs...

I ovan videoklipp tar historikern Rutger Bregman upp när ekonomen Simon Kuznets presenterade BNP-begreppet för amerikanska kongressen i början av 1930-talet. Kuznets sa att om nu BNP används som ett framgångsmått på de värden på varor och tjänster som skapas i ett land så måste militära kostnader, den finansiella sektorn och reklamindustrin dras ifrån för att ge en rättvis bild. Detta då dessa delar av ekonomin inget skapar - tvärtom de suger ut resurser som den reella ekonomin skapar. Den sk marknaden påstås vara det system som bäst allokerar de varor och tjänster (dvs BNP) som samhället skapar. Det är givetvis en utopi som bygger på en massa världsfrånvända antaganden - såsom perfekt konkurrens där inga karteller, oligopol eller monopol finns, perfekt information där alla kan fatta rationella beslut utgående från att alla har lika mycket information samtidigt (börsen är bara ett exempel på hur världsfrånvända dessa antaganden om "marknaden" är). Verklighetsfrånvändh...

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar ------------- Nordea har nu slutat ha kontanthantering på sina kontor. På bankomater har bankerna "uttagsbegränsningar". Med uttagsbegränsningar menas att bankerna bara i begränsad mån kan betala sina skulder till kontoinnehavarna när dessa går till bankomaten. När jag läste om delar av Stepen Zarlengas bok "The lost science of money" kring "Free banking" på 1800-talet så slog det mig hur likt de bankerna betedde sig . "Free banking" i USA var en period när bankerna i princip var totalt oreglerade (det är så den österrikiska ekonomiska skolan vill att banker ska skötas - utan regler från den elaka staten). På den tiden tog bankerna insättningar av guldmynt och skrev ut skuldsedlar på dessa berättandes hur mycket guld banken var skyldig innehavaren av skuldsedeln. Dessa skuldsedlar cirkulerade sed...

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar ------------- Är det Riksbankens mål att säkerställa finansiell stabilitet eller att hålla ett instabilt system på fötterna? Har vi en Riksbank eller har vi en Riskbanken som övertar alla risker från bankerna? Ett av de mål som Riksbanken sägs ju vara att säkerställa finansiell stabilitet. Vad innebär det i ett skuld/kredit-baserat system? Är det möjligt för ett skuld/kredit-baserat system att vara system som är stabilt? Enligt Bank of Englands fd chef Mervyn King går det inte att bygga ett instabilare bank och penningsystem än det skuld/kredit-system vi har nu – det är enligt honom den sämsta tänkbara konstruktionen. Det riskerar hela tiden att krascha enligt King. Detta då det bygger upp mer och mer skuld till banksystemet. Grunden för ett hållbart betal och penningsystem borde vara att minimera mängden skulder så att riskerna f...

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar -------------- Hur lång räckvidd en skuld (dvs kredit) ska få ha som betalmedel kan kanske vara intressant att diskutera. Det finns ju en risk i att använda en skuld/kredit som betalmedel då personen som är skyldig pengar kanske aldrig betalar skulden. En annan fråga blir då hur mycket risk man ska bygga in i ett system genom att låta skulder/krediter utgöra det allmänna betalmedlet i samhället. Vi tar Nisse igen för att beskriva hur stor räckvidd hans skuld/kredit kan få som betalmedel: Säg att Nisse bor i en liten by och är pank. Nisse frågar korvgubben om han får köpa korv på krita. Korvgubben litar på att Nisse kommer betala skulden. Nisse skriver på en lapp: "Nisse är skyldig innehavaren av denna lapp 100 kronor" och ger korvgubben lappen. Korvgubben stoppar lappen i kassaapparaten. När korvgubben går ...

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar --------------  För att illustrera hur sjukt det är att man inte får betala med kontanter och vad det kontantlösa samhället kommer innebära om inte e-kronor införs. Säg att Nisse bor i en liten by och är pank. Nisse frågar korvgubben om han får köpa korv på krita. Korvgubben litar på att Nisse kommer betala skulden. Nisse skriver på en lapp: "Nisse är skyldig innehavaren av denna lapp 100 kronor" och ger korvgubben lappen. Korvgubben stoppar lappen i kassaapparaten. När korvgubben går till ICA-handlaren så betalar han ICA-handlaren med Nisses skuldlapp då ICA-handlaren också litar på Nisse. Alla i byn accepterar Nisses skuldlapp som betalning och den börjar cirkulera i byn som betalmedel. En dag går korvgubben till ICA-handlaren för att köpa mer korv. Korvhandlaren tar fram en 500-lapp. ICA-handlare...

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar -------------- I media görs ofta skillnad mellan den reella, dvs verkliga, ekonomin och den finansiella ekonomin. Om den finansiella sektorn nu inte är verklig så måste man kunna ifrågasätta dess funktion och nytta. Genom tiderna har många ifrågasatt den finansiella sektorns nytta och påpekat att den tenderar till att bli parasitär, bl.a annat Henry Ford, Edison, Stuart Mill, ”nobel”pristagaren” Angus Deaton etc. Nyliberalerna har vänt ut och in på hur begreppet parasit ska användas i ett samhälle. I nyliberalernas värld är de mest utsatta parasiter - sjukskrivna och arbetslösa ska jagas med blåslampa och det är deras fel att de sitter i den ekonomiska situation de sitter i - dessa klassas såsom "förlorare". Utsugning av andras arbete genom finansiell parasitism har dock satts på piedestal - de som får sin inkomst i sömnen ge...