Vi har en Riskbank, inte en Riksbank!

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
-------------

Är det Riksbankens mål att säkerställa finansiell stabilitet eller att hålla ett instabilt system på fötterna? Har vi en Riksbank eller har vi en Riskbanken som övertar alla risker från bankerna?

Ett av de mål som Riksbanken sägs ju vara att säkerställa finansiell stabilitet. Vad innebär det i ett skuld/kredit-baserat system? Är det möjligt för ett skuld/kredit-baserat system att vara system som är stabilt?

Enligt Bank of Englands fd chef Mervyn King går det inte att bygga ett instabilare bank och penningsystem än det skuld/kredit-system vi har nu – det är enligt honom den sämsta tänkbara konstruktionen. Det riskerar hela tiden att krascha enligt King. Detta då det bygger upp mer och mer skuld till banksystemet.

Grunden för ett hållbart betal och penningsystem borde vara att minimera mängden skulder så att riskerna för att de inte kan betalas minimeras. Istället har vi ett omvänt system där riskerna maximeras genom att bankerna tillåts hitta på och ”låna ut” sina egna skulder till kundkonton – varvid både banken och kontokunden (som lögnaktigt kallas ”låntagare”) hamnar i skuld. Bankerna hittar givetvis på så mycket skulder de kan varvid både de själva och resten av samhället hamnar i allt högre skuld. Och ju högre det obetalbara skuldberget blir desto större blir risken att hela lavinen av skuld kommer utlösas av att någon skuld inte kan betalas. För kan inte en skuld betalas kommer det bli en dominoreaktion som petar ned nästa skuld osv. Snöbollen av obetalbara skulder kommer drabba allmänheten, företagen, stat och kommuner som kommer sitta med obetalbara skulder till banksystemet – men bankerna slipper ta smällen då deras påhittade skuldsättning av allt tros vara ”samhällsbärande”.

För Riksbanken kallar bankernas skuldsättning av allt för att bankerna ”kreditförsörjer” samhället – samhället påstås mao bli försörjt av bankerna genom att bankerna tillåts sätta samhället i allt mer påhittad skuld. Bankernas ”samhällsbärande” funktion är mao att bygga upp ett enormt riskberg som är dömt att förr eller senare krascha. Riksbankens uppgift är att ovillkorligt stödja bankernas uppbyggnad av detta riskberg av påhittade skulder. När skuldlavinen kommer så ”likviditetsförsörjer” Riksbanken bankerna så att de inte ska rasa (bankerna sitter ju i lika stor sammanlagd skuld till samhället som samhället sitter till bankerna - men Riksbankens uppgift är att rädda bankerna).

Så att påstå att Riksbanken ”säkerställer ett stabilt finanssystem” är direkt felaktig – för att inte säga lögnaktigt. Riksbanken borde kanske mer rätt kallas Riskbanken då dess uppgift är att till varje pris rädda och stödja bankernas skuldbergs-byggande och se till att bankerna slipper ta konsekvenserna när skuldberget faller. Riksbankens uppgift är att se till att skuldtyngden alltid hamnar på allmänheten, företagen, stat och kommuner. Riksbankens uppgift är att lyfta bort riskerna och ansvaret från bankerna.

Riksbanken tar mao inget ansvar alls för den ”finansiella stabiliteten” - tvärtom Riksbankens uppgift är att skapa ett så maximalt instabilt betal och penningsystem som möjligt och få det att stå till vilket pris som helst för den övriga ekonomin. För Riksbanken tar heller inget ansvar för den verkliga ekonomin – Riksbankens uppgift är enbart att ”säkerställa den finansiella stabiliteten”. Riksbanken skiter fullständigt i om allmänheten, företagen, stat och kommuner drunknar av alla påhittade skulder till banksystemet. Riksbankens enda uppgift är, som sagt, att till varje pris hålla den fiktionsekonomi som bankerna byggt upp under armarna. Och då Riksbanken är självständig och besitter på den största makten i samhället; att skapa pengar från ingenstans, så är den reella ekonomin helt frikopplad får bankernas fiktionsekonomi och politiker och demokratin har inte ett skit att säga till om (banker hittar på krediter, dvs skulder, banker kan inte skapa centralbankspengar – det är bara Riksbanken som kan skapa centralbankspengar, dvs svenska kronor).

Ska man ha en fungerande ekonomi måste den reella ekonomin vara överordnad den fiktionsekonomi som bankerna bygger upp beskyddade av Riksbanken. Om bankerna får oinskränkt makt att skuldbelasta samhället med alltmer skuld kommer företag inte längre kunna konkurrera med företag i länder med mindre parasitärt banksystem. När tillverkningsföretagen dör dör även den reella ekonomin. När stat och kommuner hamnar i allt högre påhittad skuld till bankerna måste skatterna höjas för att finansiera vård, omsorg, skola etc. När skattebördan inte kan bli större och skattebasen minskar iom att företagen dör så måste stat och kommunerna hitta på avgifter såsom trängselskatt för bilar, högre avgifter för kollektivtrafik, miljöskatt för plastpåsar etc. Dessa nya avgifter drabbar sedan företagen som får än svårare att konkurrera med andra länder osv - varvid dödsspiralen eskalerar. Till slut havererar även fiktionsekonomin när Riksbanken inte kan hålla upp fiktionen längre med sin ”finansiella stabilitet”.

Vi behöver ett ekonomiskt system där pengar skapas skuldfritt av staten under demokratisk kontroll och där finans och den reella ekonomin ses som en helhet. Att ha en självständig Riksbank vars enda uppgift är att hålla bankernas ohållbara påhittade skulder under armarna oavsett konsekvenser är att medvetet köra samhällets ekonomi över ättestupan.