Utan ett demokratiskt penningsystem finns ingen demokrati

  Säg att du är helt pank. I desperation går du till din rika korkade polare och frågar om du kan få låna 10 miljoner kr av honom mot att du lämnar 20 rullar dasspapper i pant. Din polare tycker synd om dig så han lånar dig 10  miljoner kr och håller dasspappret som pant. Du lovar att du ska betala tillbaka pengarna efter 10 år varvid du även får tillbaka dina dasspapper. Under de 10 åren har du nu så att du klarar dig och blir över. Du är mao överlikvid i 10 år och du har under denna tid inget behov av att låna. Vad har detta med banker och Riksbanken att göra? Jo, för ovan är precis vad Riksbanken har gjort. Under pandemin köpte Riksbanken en massa dasspapper av bankerna i form av bostadsobligationer (sk säkerställda obligationer) samt andra värdepapper. Bankerna blev då överlikvida vilket i sin tur gjorde att de inte behövde låna av varken varandra (till stiborränta) eller av Riksbanken (till styrränta). Riksbankens sitter fortfarande med en massa dasspapper, framför allt i...

När t.o.m Bloomberg börjar propagera för priskontroller vet man att den nyliberala tron på det allvetande oraklet "marknaden" håller på att rasa. Nu är ju säkert Blombergs uppsåt även att skylla allt på producenterna för att dölja den finansiella ekonomins skuld till inflationen. Men det är ändå en intressant diskussion med ekonomiprofessor Weber om greedflation. - i synnerhet hur Kina med sin jordbrukspolitik och blandekonomi lyckas undvika de värsta konsekvenserna av både greedflation och finansiella spekulationer. Den kinesiska staten sätter ett lägsta pris på t.ex vete och ris och om priset går under detta pris köper staten upp vetet från bönderna och lagrar grödan. Bönderna får då en prisförsäkring. Om priserna på t.ex vete sticker iväg så går staten in och säljer av från lagret de byggt upp och sänker därmed priserna. Dessutom får kineserna ett statligt beredskapslager som kan användas vid t.ex naturkatastrofer (Sverige har inga beredskapslager kvar överhuvudtaget - tr...

    Problemet med MMT:are är att de inte kan skilja på en skuld på kronor från kronor - de buntar ihop dem i samma begrepp: "pengar" . Bankerna hittar på krediter (dvs sina egna skulder på kronor) men påstår lögnaktigt att de "lånar ut" till kronor till kundkonton. De flesta kan skilja på att handla på krita och handla med pengar, men så dock ej MMT:are. Bankernas skulder på kronor till kundkontona går att använda som betalmedel genom bankernas kontosystem men är inte kronor. Ett annat problem med MMT:are är att de, genom att de likställer en skuld på kronor med kronor, inte kan förklara varför clearingen på RIX behövs. Clearingen behövs då en bank inte ser en annan banks skulder på kronor till en kontoinnehavare såsom pengar. När en bank övertar en annan banks skulder på kronor vid en kontoöverföring kräver den mottagande banken att bli kompenserad genom att få motsvarande belopp kronor insatta på sitt Riksbankskonto för att täcka den övertagna skulden. Ovan kan...

Försöker så enkelt som möjligt förklara med bilder hur bankerna hittar på och "lånar ut" sina egna skulder och hur bankernas balansräkningar kantrar när bostadsbubblan ploppar. -------------- Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här: Crash course i hur penning och banksystemet fungerar  ----------------------- 

  Riksbanken  skiter fullständigt i realekonomin. Riksbankens uppgift är att hålla  liv i zombiebankernas fiktionsekonomi genom att mata dem med  lik-vid-liv-stöd samt se till att dessa parasitbanker kan mjölka sina  skuldslavar än mer genom höjd ränta.. De danska bönderna satt i en liknande skuldslavs-relation till bankerna efter första världskriget och skapade därför JAK-banken. JAK-banken började skapa sina egna pengar som hade jorden som underliggande värde. Böndernas valuta utmanade den danska centralbanken så till den grad att JAK till slut förbjöds tillverka den. Kanske hade det varit bättre om bönderna tagit över den danska centralbanken samt penningsystemet.?   Idag har vi en sk fiatbas där Riksbanken skapar centralbankspengar från luften (utgör cirka 2% av den totala penningmängden i form av kontanter). Bankerna hittar sedan på sina egna skulder på dessa kontanter som de lögnaktigt påstår sig "låna ut" till kundkonton (ungefär 98% av den totala pe...