MMT:are är medvetna eller omedvetna bankkramare

  

Problemet med MMT:are är att de inte kan skilja på en skuld på kronor från kronor - de buntar ihop dem i samma begrepp: "pengar" . Bankerna hittar på krediter (dvs sina egna skulder på kronor) men påstår lögnaktigt att de "lånar ut" till kronor till kundkonton. De flesta kan skilja på att handla på krita och handla med pengar, men så dock ej MMT:are. Bankernas skulder på kronor till kundkontona går att använda som betalmedel genom bankernas kontosystem men är inte kronor.

Ett annat problem med MMT:are är att de, genom att de likställer en skuld på kronor med kronor, inte kan förklara varför clearingen på RIX behövs. Clearingen behövs då en bank inte ser en annan banks skulder på kronor till en kontoinnehavare såsom pengar. När en bank övertar en annan banks skulder på kronor vid en kontoöverföring kräver den mottagande banken att bli kompenserad genom att få motsvarande belopp kronor insatta på sitt Riksbankskonto för att täcka den övertagna skulden. Ovan kan inte en MMT:are förklara på ett begripligt sätt då en skuld på kronor för dem är lika mycket pengar som själva kronorna.

Då MMT:are inte kan särskilja en skuld på kronor från kronor förstår de inte heller hur den sk "penningmängden" är uppbyggd, dvs vad den monetära basen, M0, M1 etc består av.. Jag har vid otaliga tillfällen försökt förklara för MMT:are vad de olika penningmåtten står för men det tycks såsom aldrig polletten ramlar ned. Men jag kan försöka igen:

Vi börjar med den monetära basen som består av kronor i två former:

1) Fysiska sedlar och mynt
2) Kontoinnehav hos Riksbanken

Dessa är de ENDA kronorna som finns och bara Riksbanken kan skapa dessa kronor och de kan skapas helt skuldfritt. Dessa kronor kallas centralbankspengar och utgör den monetära basen.

Under guldmyntfoten utgjordes den monetära basen av guld - sedlar eller ett kontoinnehav var Riksbankens eller bankens skuld på guld. Sedan guldmyntfoten avskaffades 1931 har inte Riksbanken någon skuld till varken innehavaren av ett Riksbankkonto eller innehavaren av en sedel eller mynt. Kronorna är ren sk fiat men redovisas på Riksbankens balansräkning fortfarande som en skuld fastän Riksbanken inte behöver betala tillbaka något alls inrikes. Att de skrivs som en skuld på Riksbankens balansräkning är en kvarleva från guldmyntfoten och Riksbanken skulle kunna skapa kronor skuldfritt för att finansiera välfärd, byggande av infrastruktur etc inom landet. Att centralbankspengarna på Riksbankskontona skrivs som skuld har även en praktisk nytta i utrikeshandeln.

Kronorna i den monetära basen utgör grunden för de olika penningmåtten M0, M1..... Så i ett tappert försök att försöka få en MMT:are att förstår detta drar jag igenom dem igen:

* M0 utgörs ENBART av kronor i form av sedlar och mynt. Bankernas kontoinnehav av kronor på Riksbanken ingår inte i M0 då allmänheten inte kan använda dessa då banker och andra finansiella institutioner har oligopol på dessa konton (de används för att, såsom beskrivs ovan, kvitta bankernas skulder på kronor sinsemellan i clearingen på RIX)

* M1 består av M0 (dvs kronor i form av sedlar och mynt) PLUS bankernas skulder på kronor till kontoinnehavarna. Bankerna hittar på sina egna skulder på kronor och "lånar ut" dessa till kundkonton. I M1 ingår bara sk avista. Med avista menas att kontokunden OMEDELBART har rätt att kräva att banken ska betala av på sin skuld och få kronor i handen (t.ex genom att kontokunden plockar ut kronorna från bankomaten)

* M2 utgörs av M0+M1 PLUS kundkonton och andra skulder på kronor som är bundna under längre tid (t.ex ett sk "sparkonto" där kontoinnehavaren förbundit sig att inte kräva av banken att banken ska betala av sin skuld på kronor förrän efter t.ex ett år)

* M3 är skulder på kronor med än längre löptid

Den sk penningmängden M1 består till runt 98% av bankernas skulder på kronor till kontoinnehavarna. Endast 2% av M1 består av kronor skapade av Riksbanken i form av sedlar och mynt. Mängden kronor i penningmängden är mao extremt liten - något som, som sagt, inte MMT:are begriper då en skuld på kronor är lika mycket pengar för en MMT:are som själva kronorna.

För att påvisa MMT:arnas förvirringen kan man jämföra med om vi hade en guldmyntfot. Då skulle en sedel eller ett kontoinnehav hos en bank vara likvärdigt med guld då en skuld på guld, enligt MMT:are, är likvärdigt med guld då de båda kan användas såsom betalmedel och alla betalmedel (dvs även att handla på krita då man inga pengar har) är pengar. Låter som en logisk kortslutning och det är en logisk kortslutning att tro så.

Resultat är att MMT:are i praktiken försvarar ett system där bankerna kan fortsätta hitta på sina egna skulder på kronor och "låna ut" dessa till kundkonton och sätta allt i skuld med dessa påhitt. Dvs MMT:are försvarar bankernas privilegium att ersätta kronor som Riksbankens skapar med bankernas skuld på kronor - snart finns inga kronor (sedlar och mynt) kvar då bankerna ersatt dem sina påhitt - något MMT:are inte ser några som helst problem med.

MMT:are är inte för att Riksbankens kontosystem öppnas upp för alla så att alla kan ha kronor på sina konton, vilket i sig borde räcka för att bevisa att MMT:are är dolda bankkramare som spelar penningreformister.

--------------

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
 -----------------------