Därför har "nedväxt"-förespråkarna fel i ett finansialiserat avindustrialiserat postindustriellt samhälle.

Lyssnade på ett samtal mellan Frida Stranne och Gustaf Skarsgård med den sociala entreprenören Erik Fernholm som jobbar på Ekskäret Foundation med personlig utveckling ämnat att förbättra världen. Ekskäret Foundation är finansierat av finansmannen och filantropens Tomas Björkman (Björkman har blivit anklagad för att utge sig vara författare av boken som legat till grund för Ekskäret Foundation verksamhet av Lene Rachel Andersen som dessutom anklagar Björkman för att gravt förvanskat tolkningen av hennes bok).

Jag är själv väldigt misstänksam mot filantropi som lösning på världsproblem. Jag ser filantropi som ett nyliberalt sätt för finansmän att framstå såsom altruistiska - ett skynke som gör att de framstår såsom om de bryr sig om människor men skymmer att de suger ut samhället.

 Sociala entreprenörskap bygger på "design thinking" där individer ska förbättra samhället. Design thinking  har fått mycket kritik för att vara ett nyliberalt sätt att "whitewash"  systemfel genom att lägga problematiken på individnivå istället för systemnivå.

Jag har alltid haft svårt för begrepp såsom "personlig utveckling". Det påminner om alla jävla utvecklingssamtal (numer omdöpta till "medarbetarsamtal")  man haft på jobb där man dels ska sitta och ljuga om hur jävla bra man är (för att få högre lön)  och samtidigt lyssna på en chef som berättar hur jävla dålig man är och hur man kan "utveckla sig" så företaget kan maximera vinsten. Att kritisera företaget i dessa utvecklingssamtal är  givetvis totalt tabu.

Jag tycker intervjun präglades mycket av denna individuella "hur kan jag som individ bli en bättre människa så jag kan göra samhället bättre" i samma anda som utvecklingssamtalen på företag. Fernholm säger, helt korrekt, att vi simmar i ett system där strukturen är så invand och normaliserad att vi inte kan se den - MEN han går aldrig in på systemnivå för att beskriva felen - fokus ligger hela tiden på individniv - hur vi själva genom "personlig utveckling" kan förändra oss och ta ansvar för att samhället är så sjukt som det är - det blir lite Luthers piska över hela samtalet.

Vad är det då för systemfel som jag aldrig tycks lyfts fram som nyliberalismen skapat i väst? Punktar ned dem nedan:

* I.o.m nyliberala finansiella avregleringar har finansiella parasiter avindustrialiserat västs ekonomier vars ekonomier numer är helt beroende av att skapa finansiella tillgångsbubblor i form av fiktiva värden på t,ex fastigheter och aktier. Detta för att locka till sig utländsk kapital så valutan hålls uppe (t.ex AI-bubblan i USA som saknar all koppling till verkligheten men som får utländska spekulanter att hoppa på bubblan vilket stärker dollarn).

*  Västs har m.a.o inte haft någon materiell tillväxt de sista årtiondena mer än genom att konsumera vad andra länder producerar. Tvärtom har västs tillverkning av fysiska varor sjunkit i takt med att tillverkningen flyttats till framför allt Kina. Väst har bara haft en fiktiv finansiell tillväxt i form av uppblåsande av tillgångsbubblor som nu hotar ploppa.

Slutsats: 

Väst måste återuppbygga sina industrier i takt med att det nyliberala finansiella korthuset rasar ihop, d.v.s väst måste ha en fysisk tillväxt när det inte längre går att parasitera på resten av världen medels finansiella medel. Det kan bara ske genom att förstatliga det parasiterande finansiella systemet, ha skuldavskrivningar samt omfördelning av finansparasiterna rov.

Problemen ligger således inte på individnivå som kan ändras genom personlig utveckling genom social entreprenörskap.

Visst, det var ett snällt samtal men, som sagt, jag tycker den totalt skjuter vid sidan om målet. Vi behöver banka på systemet - inte på oss själva!