Thatchers "There Is No Alternative" är nyliberalismens väg mot diktatur

Thatchers "There Is No Alternative"  (TINA) har dödat den verkliga producerande ekonomin genom att sätta finansiella parasiter på tronen i väst. Företag som producerar verkliga produkter kan inte längre konkurrera med länder som har kontroll på sina finansparasiter. 

Nyliberalismen lyckades med detta genom erodera det gemensamma värdesystemet som ett samhälle måste grunda sig på. Thatchers " who is society? There is no such thing! There are individual men and women" har varit det suddgummi som nyliberalismen använt för att sudda ut alla gemensamma värderingar. Guden "marknaden" ska enligt nyliberalismen fatta alla beslut och staten, det gemensamma, ska minimeras och politiker ska lägga sig i så lite som möjligt i valet av hur framtiden ska formas. Carl Bildt kallade denna ideologi för: "Den enda vägens politik". Hur mycket demokrati finns kvar när inga gemensamma vägval längre kan fattas? Handlar inte demokrati just om att kunna fatta gemensamma vägval? 

När inget gemensamt regelverk finns kvar suddas gränsen ut mellan parasitär ekonomisk verksamhet och värdeskapande verksamhet. Enligt nyliberalismen finns det ingen ekonomisk parasitism där parasiter suger ut den reella ekonomin - alla ekonomiska aktiviteter ses såsom likvärdiga och gudomen marknaden påstås kunna rensa bort ekonomiskt ogräs . 

Men TINA har, som sagt, lett till motsatsen - parasitärt ekonomisk ogräs har fått bre ut sig ohämmat på den reella ekonomins bekostnad . Alla skyddsmurar togs bort i.o.m kreditavregleringen 1985 (den sk "Novemberrevolutionen") vilket  gav bankerna rätt att maximera skuldslaveriet genom de tilläts hitta på nästintill obegränsat av sina egna skulder och "låna ut" till kundkonton. Fastighetspriserna steg och hushåll och företag fick allt högre kostnader vilket dödade industriella företag. Vi lever nu i det "Postindustriella samhället" där alla påstås kunna bli rika genom att spela t.ex på börsen. Finansparasitismen har dödat den reella ekonomin men nyliberalismen har lyckats dölja detta faktum genom att skylla på löntagare som krävt högre löner för att kunna betala av på de påhittade "lån" som bankerna satt  löntagare men även företag i påhittad skuld med.

Nyliberalismen har genom att döda det gemensamma värdesystemet hjärntvättat oss till att det är efterblivet att tjäna pengar genom att arbeta med något fysisk. Det smarta är att bli en finansiell parasit och spekulera på börsen och skutta mellan olika aktier vars värde också, liksom fastighetspriserna, pumpas upp av bankernas påhittade skulder/krediter.. För börsen är till 99% en spekulativ spelhåla där handel är med aktier som redan existerar.  Spekulationer på börsen skapar inget värde för samhället - men det bekymrar inte nyliberaler då dessa  hjärntvättats till att tro på Thatchers mantra om att samhället inte existerar. - varför ska de då bry sig om den gemensamma samhällsutvecklingen? Att med alla medel sko sig själv oavsett hur det drabbar andra var ju kärnan i Thatchers ideologi när hon uttryckte:

"I think we have gone through a period when too many children and people have been given to understand ‘I have a problem, it is the Government’s job to cope with it!’ or ‘I have a problem, I will go and get a grant to cope with it!’ ‘I am homeless, the Government must house me!’ and so they are casting their problems on society and who is society? There is no such thing! There are individual men and women and there are families and no government can do anything except through people and people look to themselves first"

Thatchers "det finns inget samhälle bara individer" och Bildts "den enda vägens politik" har smulat sönder samhället där sammanhållningen är nästintill obefintlig. Det nästintill enda sättet att bli rik på nu är genom finansiell parasitism. Ett bevis på detta är att spekulationen på börsen tagit över begreppet TINA som ett uttryck för att det inte finns något alternativ till att spekulera  börsen.

Så för att sammanfatta:
Nyliberalismen har lyckats totalt vända upp och ned på vårt gemensamma värdesystem genom att göra finansiella parasiter till kungar på bekostnad av den reella ekonomin. Grundaren av det moderna BNP-måttet, Simon Kuznets, måste vrida sig i sin grav då han ansåg att det finansiella systemet, reklam och militär inte ska räknas in i BNP då dessa verksamheter enligt honom var "disservices" för samhället. I västs "postindustriella samhällen" är dessa "dissevices" nästintill det enda som kvarstår av ekonomin. 

När västs hyperfinansialiserade ekonomier rasar ihop kommer det finnas två lösningar. Den ena är att finansparasiternas räddningsplanka; en fascistisk diktatur tar makten, såsom skedde i många länder under den stora depressionen på 1930-talet. Den andra vägen är socialism där parasiterna rov tas från dem och gemensamma beslut om vad som har samhälleligt värde demokratiskt återställs. Tyvärr syns det mig i dagsläget som att det lutar åt fascism - militärkängorna i väst hörs allt högre.