Enkla arbeten=betjäntjobb åt parasiter som har onödiga "arbeten" - avskaffa löneförhandlingar och inför obegränsad strejkrätt för alla

Keynes förutspådde att vi nu skulle arbeta 15 timmar per vecka tack vare den ökade produktiviteten. Men istället för att arbeta mindre arbetar vi mer. Man kan undra varför arbetarrörelsen och politiker ser som sin främsta uppgift att se till sätta alla i arbete oavsett om det finns behov av dessa arbeten eller ej.

Enligt undersökningar i flera västländer vet inte runt 50% av de som tillfrågats vilken nytta deras arbete gör, de flesta av dessa tycker t.om att deras arbeten är totalt onödiga. Då är de med med noll självinsikt inte inräknade, såsom influencers, bankirer, reklammakare, bankdirektörer, akademiker med tvivelaktiga titlar etc. 

Antropologen David Graeber beskriver i sin bok "Bullshit jobs" dessa onödiga "arbeten" - en ganska rolig om än beklämmande läsning

Jag tror att den ökade finansialiseringen av västs ekonomier är en stor orsak till att andelen onödiga arbeten ökat. Enligt grundaren av det moderna BNP-måttet, Simon Kuznets, borde det finansiella systemet inte räknas in i BNP då det enligt honom utgjorde en "disservice" för samhället - dvs han ansåg att det finansiella systemet parasiterar på den verkliga producerande ekonomin. Givetvis har dessa parasiter ett behov av att dölja sin parasitism och få sina "arbeten" att framstå som nödvändiga för samhället. För det är ju så att alla parasiter måste lura värddjuret så att det inte märker hur det blir utsuget - att sudda ut gränsen mellan produktivt arbete och improduktivt arbete är av största vikt för att en parasit ska kunna fortsätta parasitera.

I väst har denna utsuddning mellan produktivt och improduktivt arbete gjort att de flesta västländer avindustrialiserats då framför allt finansparasitismen gjort att producerande företag belagts med så stora kostnader att de inte kan konkurrera med länder som hållit sina parasiter i schack. Genom att sätta företag, allmänhet, stat och kommuner i maximalt med skuld har västs finansparasiterna avlivat den verkliga producerande ekonomin. Men det är givetvis inget finansparasiterna skulle erkänna - de skyler istället ömsom på skatter eller på att löntagare som faktiskt producerar något har för höga löner.

Förr i tiden var strejker ett vanligt förekommande sätt för löntagare att få högre lön (observera att ordet "lön" bäddas ihop med ordet "tagare" - det är nog inte en tillfällighet att de som arbetar framställs som snyltare som tar). Idag förekommer knappt några strejker då fackföreningarna istället förhandlar fram lönerna. Förr i tiden var det byråkratiska överhänget i fackföreningarna litet - idag är det gigantiskt där de på toppen har direktörslöner. Fackföreningstoppen har till främsta uppgift att se till att förhandla fram högre löner till sina medlemmar samt i andra hand  se till att det inte blir strejker. Den ordningen har totalt vänts ut och in - fackföreningstoppen ser numer som sin främsta uppgift att till varje pris förhindra strejker samt se till att löntagarna tar sitt "samhällsansvar" och håller igen sina löneanspråk  Om en fackföreningsledare är tillräckligt duktig i att trycka ned sina medlemmars löner och rättigheter kommer de belönas med en hög post inom socialdemokratin. Ta t.ex LAS-förrädaren Tobias Baudin som, såsom ordförande för Kommunal, totalt misslyckats med att höja medlemmarnas löner samtidigt som han försämrade medlemmarnas rättigheter - efter att han fullföljt sitt LAS-förräderi gick det inte många månader innan han blev partisekreterare för socialdemokraterna. Nästintill alla ordföranden för Kommunal har fått höga poster inom socialdemokraterna efter att de misslyckats med det som borde vara deras huvudsakliga syfte  - att höja medlemmarnas löner.

Fackföreningstoppen har mao mer gemensamt med den parasiterande delen av samhällsekonomin än de som de arbetare som de ska företräda. Vilken nytta de gör är ytterst oklart. Samma gäller de politiker som styr - de gör mer onytta än nytta.

Ett skäl till att parasiter hatar strejker är för att strejker avslöjar vilka arbeten som faktiskt har samhällsnytta. När t.ex sopgubbar strejkar blir sopbergen så höga i städerna att det knappt går att tas sig fram, när bussförare, tågförare, lastbilsförare etc strejkar så stannar hela samhället, etc etc. Om en bankdirektör strejkar händer ingenting (den enda registrerade bankdirektörsstrejken skedde i Irland där bankdirektörerna på 1970-talet strejkade i ett halvår utan att de påverkade samhället överhuvudtaget). Om en fackföreningstopp eller för den delen en politiker strejkar så blir det heller inga samhällskonsekvenser (Belgien har tidvis varit utan regering i år utan att det påverkade samhället nämnvärt).

Strejker kan mao användas som en utsållningsmekanism där onödiga jobb sorteras bort - självklart är det en mekanism som samhällsparasiterna inte vill ska bli synlig - Wallenbergs ordspråk; "Att verka men inte att synas" är ju regeln som gäller för alla parasiter.

Då fackföreningarnas topp har samma egenintresse som övriga ekonomiska parasiter så finns ingen anledning att ha kvar dessa överbetalda titlar. Det är bättre att tillåta obegränsad strejkrätt så att alla improduktiva arbeten kan sållas bort. Låt strejkrätten diktera vilka arbeten som är produktiva eller ej. Kommunal är kanske det bästa exemplet på hur begränsad strejkrätt skapar ett värdesystem där löneanspråken för de mest värdefulla yrkena hålls ner - vård och omsorgspersonal har ingen strejkrätt överhuvudtaget och deras löner är bland de lägsta i samhället.

Obegränsad strejkrätt är givetvis inget som Timbro skulle gilla. En intressant frågeställning kan kanske vara att undra vad som skulle hända med samhället om all personal på Timbro skulle strejka - troligen absolut ingenting. Man kan också undra om inte Adam Smith, på vars axlar Timbro påstår sig stå på, skulle klassat de som arbetar åt Timbro som parasiter om man utgår från den lista på improduktiva arbeten som Smith listade upp:

 

 

Att inte improduktiva yrken sållats bort har lett till att klyftorna i samhället ökat något enormt där de improduktiva yrkena parasitärt suger åt sig alltmer av samhällets rikedom. "Nobel"pristagaren Angus Deaton uttryckte det så här:

"That is, the fact this economy isn’t what we’ve been told. In reality, it’s largely a rent-seeking based system, in which a meaningful percentage of the people who earn the most money are not only not adding value to society, they’re in fact parasites feeding off the general public.”

De som utför "enkla arbeten" är till största delen betjänter åt dessa parasiter. Timbro och nyliberalerna håller på att återinföra feodalism där de på toppen, liksom medeltidens feodalherrar, kan få sina inkomster i sömnen eller genom att utföra "arbeten" med noll samhällsfunktion.

 

Den enda fackföreningen som anser att strejker kommer i första hand och förhandlingar i andra är Syndikalisterna - i de andra fackföreningarna är toppen snarast en del av motparten. 

 ---------------------------

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
 -----------------------