Skillnaden mellan pengar och krediter

 Jag tillhör en minoritet av de som förordar en penningreform då jag tycker att man inte ska acceptera bankernas krediter såsom pengar. Bara för att de kan fungera som betalmedel innebär inte att de ska ses som pengar.

På individnivå är vi helt klara över skillnaden mellan en kredit och pengar. Köper du en korv på krita av korvgubben så har du inte betalat med pengar - du får en kredit av korvgubben som väntar på att du ska komma tillbaka och betala av skulden med pengar.

Men när det gäller bankerna så påstås bankernas skulder/krediter vara pengar. Det kan kanske vara intressant att diskutera skillnaden mellan pengar och krediter.

 Centralbankspengar (vilket innefattar sedlar och mynt samt bankernas innehav på riksbanken) är i praktiken skuldfria pengar då Riksbanken inte kommer ge dig något om du går upp till Riksbanken med en t.ex en 1000-lapp. Förr var en sedel en skuld på guld som Riksbanken hade till innehavaren (du kunde kräva guld av Riksbanken om du lämnade in t.ex en 1000-lapp)

En av skillnaderna mellan skuldfria pengar och de krediter som bankerna hittar på är att bankernas krediter dör vid "återbetalning" av påhittet medan skuldfria pengar är permanenta. För att förklara detta:

Säg att du går in på en bank och "lånar" 1 miljon av banken. Banken hittar då på sin egen skuld och skriver upp den på ditt konto (ditt konto innehåller alltid bara bankens skuld till dig). Du skrev samtidigt på en "lånehandling" på att du "lånat" den miljon kronor som banken aldrig lånade ut.

När banken hittade på miljonen till ditt konto ökade penningmängden med 1 miljon kronor då bankens skulder till kontoinnehavare ingår i den bredare penningmängden (M1).

Säg att du, precis när du ska gå ut ur banken, ångrar dig och går tillbaka och säger att du inte vill "låna" bankens påhitt. Banken stryker då sin skuld till dig - dvs nollställer ditt konto, samtidigt som banken river den påhittade "lånehandlingen" som du skrev på.

Då minskade penningmängden med 1 miljon när banken raderade sin skuld till dig genom att nollställa ditt konto (återigen - detta då bankens skulder till kontoinnehavare ingår i penningmängden).

Så när folk betalar "tillbaka" bankernas påhittade skulder minskar penningmängden med samma belopp.

Centralbankspengar , dvs sedlar och mynt (samt bankernas kontoinnehav på Riksbanken) har helt andra egenskaper. De är permanenta skuldfria pengar som kan döda skulder. För att förklara detta:

Säg att jag betalar dig en 100-lapp som jag var skyldig dig för att du bjöd mig på fika på café. Mängden skulder i samhället minskar då med 100 kronor men 100-lappen finns ju kvar. Du kan betala din kompis som du är skyldig 100 kr med 100-lappen du fick av mig varvid mängden skulder i samhället minskar med ytterligare 100 kronor. 100-lappen kan vandra runt i samhället och döda skuld efter skuld – likt en katalysator i en bil kan 100-lappen döda skulder utan att själv förtäras.

Så teoretiskt skulle mao en endaste 100-lapp kunna döda alla skulder om den bara cirkulerade tillräckligt snabbt i samhället och ingen någonsin stoppade den i madrassen. Detta oavsett hur mycket skulder bankerna hittar på med sina krediter. Bara 100-lappen flödade runt i samhället och betalade skuld efter skuld snabbare än blixten. Detta är givetvis totalt orealistiskt men i teorin sant.

Så permanenta skuldfria pengar gör det pengar ska göra - dödar skulder medan bankernas penningsubstitut gör motsatsen - de föder skulder. På sätt och vis kan man säga att dagens sk penningsystem är ett slags anti-betalningssystem där fler skulder föds än som dödas.


Det finns flera historiska exempel på skuldfria pengar. T.ex de Greenbacks som Lincoln finansierade amerikanska inbördeskriget med. Colonial scripts är ett annat exempel. I England användes tally sticks under flera århundraden.


Jag tycker att  det är minst sagt sjukt att bankernas påhittade skulder ska få ingå i penningmängden och att bankernas får sköta betalsystemet när bankernas syfte är det motsatta till vad ett penning och betalsystem borde gå ut på. Bankerna lever på att maximera skuldsättningen genom att föda så maximalt mycket skulder som möjligt medan ett betalsystem ska gå ut på att döda så många skulder som möjligt.

           -------------------

Irving Fisher var samtida med Keynes och ungefär lika känd. Fisher var laissez-faire i allt utan när det gällde penningsystemet. Han skrev:

"If all bank loans were paid, no one would have a bank deposit, and there would not be a dollar of currency or coin in circulation.

  This is a staggering thought. We are completely dependent on the commercial banks. Someone has to borrow every dollar we have in circulation, cash or credit. If the banks create ample synthetic money, we are prosperous; if not, we starve. We are absolutely without a permanent monetary system.
 
When one gets a complete grasp upon this picture, the tragic absurdity of our helpless position is almost incredible–but there it is."

- Irving Fisher’s “100% Money” 1935

---------------------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
 -----------------------