Fractional Slave Banking

"Den som är satt i skuld är inte fri"
-Göran Persson, ordförande för Swedbank

 
Som jag har skrivit tidigare har vi ett kreditsystem och inte ett riktigt betal och penningsystem, Dvs vi har ett skuldbaserat system vars huvudsakliga syfte är att skapa skulder - INTE att se till att skulder betalas av (man skulle ju kunna ha den naiva tron att ett betalsystems syfte är just att betala av skulder - men ett kreditsystem har, som sagt, motsatt syfte - att sätta tillåta banker sätta så många som möjligt i så stor skuld som möjligt).

Då bankerna hittar på alltmer krediter faller samhället i alltmer skuld. Och då systemet är utformat så att mångfalt fler skulder skapas än betalas växer skuldberget.

Ekonomer tror fortfarande på sagan om Fractional Reserve Banking som predikar att banker tar emot insatta centralbankspengar som blir utlånade som sen sätts in på banken så att de kan lånas ut igen, osv i en fallande geometrisk serie resulterande i den sk multiplikatorteorin. Det är en sådan djupt indoktrinerad överkomplicerad lögn att ekonomer i allmänhet har väldigt svårt att bryta sig ur den.

I den här artikeln anger t.ex Swedbanks chef för makroanalys, Olof Manner, denna multiplikator-saga. Det tragikomiska är att han samtidigt uttrycker oro för bankrusningar om e-kronor införs. Detta är tragikomiskt då bankrusningar visar just att bankerna inte tagit emot insättningar. "Insättningsgarantin" borde ju mao mer korrekt kallas oinsättningsgarantin då staten garanterar att betala bankens skulder till kontoinnehavarna för de insättningar som aldrig skett.

Bl.a Bank of England har redan påvisat att sagan om den sk multiplikatorteorin är just en saga. Men, som sagt, det är en saga som de flesta ekonomer fortfarande tror på.

Men det finns en multiplikator i ett skuldbaserat kreditsystem som ackumulerar tillgångarna uppåt och samtidigt sätter alltfler i skuldslaveri till bankerna och de redan rika. Tänkte försöka förklara detta:

Säg att Nisse tar ett "lån" av en bank för att köpa en lägenhet för 4 miljoner av en fastighetsmagnat som är miljardär. Då hittar banken på två skulder samtidigt på samma belopp pengar som varken banken eller Nisse lånar - i verkligheten lånas inget ut alls. Nisse har nu en skuld i form av den "lånehandling" som han skrev på samtidigt som han har en tillgång i form av bankens skuld på sitt konto. För att betala "tillbaka" detta påhittade "lån" måste Nisse slava åt banken resten av livet. 

När Nisse betalar för huset får fastighetsmagnaten de 4 miljoner av bankens skulder som fanns på Nisses konto. Fastighetsmagnaten har idén att pengar kan arbeta (i verkligheten kan inte pengar arbeta - de kan inte göra ett skit) så han lånar ut de 4 miljonerna genom att han även håller i ett företag som erbjuder SMS-lån till ockerränta. Fastighetsmagnaten kan på så sätt kamma in åtta miljoner genom att utnyttja folk som ekonomiskt sitter på pottan.

Nu sitter fastighetsmagnaten med 8 miljoner av bankens skulder på sitt konto som han återigen lånar ut till ockerränta i form av SMS-lån.

Och så där kan skulderna växa och ackumuleringen till de redan rika fortgå. Det finns mao en inneboende ackumulerande multiplikatoreffekt i ett skuldbaserat betalsystem. Någons skuld är någon annans tillgång i ett kreditsystem och den uppdelningen pumpar upp alla tillgångar till toppen och gör att 99,9% måste jobba som skuldslavar åt de redan rika 0,01%.

Mao vill de på toppen ha kvar detta system då det garanterar att de 99,9% sitter i skuld till de 0,01%. Om inte annat så genom stat och kommun genom skatten då staten och kommuner måste sälja stats och kommunobligationer, dvs sätta sig i skuld - antingen direkt till banker eller genom andrahandsmarknaden för krediter (=bankskulder) till fonder och privatpersoner om redan är rika.

Och Göran "den som är satt i skuld är inte fri" Persson är tillsatt att upprätthålla detta parasitsystem såsom ordförande för Swedbank  - jag har svårt att se någon som hycklat mer än han.

--------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
 -----------------------