Maastrichtskulden - skuldmåttet som SCB mäter samhällets skuldslaveri till banksystemet med
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
--------------
Maastrichtfördraget förbjuder ju staten, dvs Riksbanken, från att skapa skuldfria pengar för att finansiera offentliga utgifter. Enligt Maastricht måste staten och kommunerna sätta sig i påhittad skuld till bankerna.
Som jag skrev i förra inlägget så måste bankerna vara extremt panikslagna för att släppa sin ensamrätt på att skuldsätta staten och kommunerna med påhitt (i enlighet med Maastrichtfördraget) och istället låta Riksbanken skapa skuldfria helikopterpengar.
Ville ha lite mer fakta så jag kollade upp det där med konsoliderad och okonsoliderad statsskuld på Riksgäldens sida. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld kallas även för Maastrichtskulden! ( i den räknas INTE statens ägande av statsobligationer etc och annat internt offentligt ägande av skulder med, se tabell nedan)
Som sagt, Maastricht förbjuder ju staten från att äga sina egna skulder - så Maastrichtskulden är ju ett jävligt passande namn! Om staten sitter i skuld med sig själv är det ju ingen skuld som behöver betalas tillbaka genom skatten - och omvänt - ju mer påhittade skulder vi har till bankerna desto mer måste vi betala i skatt för att betala av påhitten. Så Maastrichtskulden kan ses som ett mått på hur förslavat det offentliga i ett samhälle är till banksystemet! (sedan tillkommer ju alla andra påhittade skulder som den privata delen av ekonomin har till bankerna - såsom bostadsskulder etc som bankerna hittat på)
Citat, från Riksgäldens sida:
"Ett skuldmått som ofta används i internationella jämförelser är den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, som också kallas Maastrichtskulden. Denna skuld är större än statsskulden eftersom den innefattar hela den offentliga sektorn, det vill säga även kommuner, landsting och pensionssystemet. Beräkningen baseras på villkor i Maastricht-fördraget."
Fakta om statsskulden
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
--------------
Maastrichtfördraget förbjuder ju staten, dvs Riksbanken, från att skapa skuldfria pengar för att finansiera offentliga utgifter. Enligt Maastricht måste staten och kommunerna sätta sig i påhittad skuld till bankerna.
Som jag skrev i förra inlägget så måste bankerna vara extremt panikslagna för att släppa sin ensamrätt på att skuldsätta staten och kommunerna med påhitt (i enlighet med Maastrichtfördraget) och istället låta Riksbanken skapa skuldfria helikopterpengar.
Ville ha lite mer fakta så jag kollade upp det där med konsoliderad och okonsoliderad statsskuld på Riksgäldens sida. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld kallas även för Maastrichtskulden! ( i den räknas INTE statens ägande av statsobligationer etc och annat internt offentligt ägande av skulder med, se tabell nedan)
Som sagt, Maastricht förbjuder ju staten från att äga sina egna skulder - så Maastrichtskulden är ju ett jävligt passande namn! Om staten sitter i skuld med sig själv är det ju ingen skuld som behöver betalas tillbaka genom skatten - och omvänt - ju mer påhittade skulder vi har till bankerna desto mer måste vi betala i skatt för att betala av påhitten. Så Maastrichtskulden kan ses som ett mått på hur förslavat det offentliga i ett samhälle är till banksystemet! (sedan tillkommer ju alla andra påhittade skulder som den privata delen av ekonomin har till bankerna - såsom bostadsskulder etc som bankerna hittat på)
Citat, från Riksgäldens sida:
"Ett skuldmått som ofta används i internationella jämförelser är den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, som också kallas Maastrichtskulden. Denna skuld är större än statsskulden eftersom den innefattar hela den offentliga sektorn, det vill säga även kommuner, landsting och pensionssystemet. Beräkningen baseras på villkor i Maastricht-fördraget."
Fakta om statsskulden
Kommentarer
Skicka en kommentar