Hur mycket av priset på en vara består av bankernas transaktionsavgifter?

I ett tidigare inlägg skrev jag om att Riksbanken troligen kommer behöva slänga ut bankerna från betalsystemet om Facebooks Libra införs. Detta då bankerna idag ligger som binnikemaskar i betalströmmarna och tar ut avgifter för alla transaktioner mellan företag. Med Libra kommer jag kunna betala dig direkt utan att Facebook tar några avgifter.

Margrit Kennedy beskrev i boken "Ekonomi utan ränta och inflation" hur de många leden av ränta fram till konsumenten utgjorde ungefär halva priset på varan. Hon förklarade det så här:

 När vi köper ett bröd i affären så är ungefär halva priset räntekostnad. Det är ju så att: Bonden har lånat pengar till jordbruksfastigheten, redskap och utsäde m.m. Spannmålsgrossisten köper bondens skörd och får betala ränta på bondens lån i priset. Bageriet köper vetet och rågen av spannmålsgrossisten, som i sin tur har lånat pengar till lagerutrymme och transportfordon. Den räntan bakas in i priset som bagaren betalar - priset som redan innehåller två räntekostnader. Butiksinnehavaren köper bröd från bageriet, i det priset är nu tre räntekostnader inkluderade!
Du och jag köper brödet i butiken. Eftersom butiken dras med hyreskostnader...och det brukar vara lån på fastigheterna, så läggs den räntekostnaden till de tre tidigare = fyra räntekostnader i en limpa.

Samma resonemang kan anföras gällande bankernas transaktionsavgifter (se listan i slutet av blogginlägget på vilka transaktionsavgifter bankerna tar). För att visa hur extremt ineffektivt och kostsamt bankernas transaktionsavgifter är jämfört med vad Facebooks Libra skulle vara jämför vi  alla led fram till konsumenten och ser vad som kommer strykas bort med Libra:

Dagens betalsystem:

1 Bonden köper bensin på bensinstaionen för att skörda vetet med traktorn
2) och måste betala en transaktionsavgift till banken (samt årlig avgift för att överhuvudtaget ha kontokortet). Bonden lägger på bankavgifterna på priset när
3) spannmålsgrossisten köper vetet av bonden
4) Spannmålsgrossisten måste då betala en transaktionsavgift till banken (samt årlig avgift för att överhuvudtaget ha kontokortet). Spannmålsgrossisten lägger på bankavgifterna på priset när
5) bageriet köper vetet av spannmålsgrossisten
6) Bageriet måste betala en transaktionsavgift till banken (samt årlig avgift för att överhuvudtaget ha kontokortet). Bageriet lägger på bankavgifterna på priset när
7) butiken köper brödet av bageriet.
8) Butiken måste betala en transaktionsavgift till banken (samt årlig avgift för att överhuvudtaget ha kontokortet). Butiken lägger på bankavgifterna på priset när
9) Butiken säljer brödet till kunden varvid
10) butiken måste betala en transaktionsavgift till banken (samt årlig avgift för att överhuvudtaget ha kontokortet)
11) Kunden köper brödet

Med Libra skulle bankernas binnikemask kapas av i alla nedan led


Om köpen sker med Libra kan nedan led raderas:

1 Bonden köper bensin
2) och måste betala en transaktionsavgift till banken (samt årlig avgift för att överhuvudtaget ha kontokortet). Bonden lägger på bankavgifterna på priset när
3) spannmålsgrossisten köper vetet av bonden
4) Spannmålsgrossisten måste då betala en transaktionsavgift till banken (samt årlig avgift för att överhuvudtaget ha kontokortet). Spannmålsgrossisten lägger på bankavgifterna på priset när
5) bageriet köper vetet av spannmålsgrossisten
6) Bageriet måste betala en transaktionsavgift till banken (samt årlig avgift för att överhuvudtaget ha kontokortet). Bageriet lägger på bankavgifterna på priset när
7) Butiken köper brödet av bageriet.
8) Butiken måste betala en transaktionsavgift till banken (samt årlig avgift för att överhuvudtaget ha kontokortet). Butiken lägger på bankavgifterna på priset när
9) Butiken säljer brödet till kunden varvid
10) butiken måste betala en transaktionsavgift till banken (samt årlig avgift för att överhuvudtaget ha kontokortet)
11) Kunden köper brödet


Givetvis kommer företagen ovan att använda Libra då de slipper alla ovan transaktionsavgifter och butiken kan erbjuda en mycket billigare vara till kunden. Hur mycket extra konsumenterna i dag får betala för bankernas binnikemaskfunktion vore intressant att få ett svar på. Det är troligen ett ganska stort belopp.
 
Lars Alaeus på Positiva Pengar verkar tro på sagan om att bankerna "tillhandahåller innovativa effektiva betalsystem baserat på marknadslösningar". Men att parasitera som bankerna gör idag är inte ekonomiskt  "effektivt" - det är tvärtom ineffektivt oavsett hur "innovativt" parasitredskapet är utformat.

Om Libra införs kommer företag och folk växla kronor till Libra och betala med Libra för att kringgå bankernas alla transaktionsavgifter. Det enda sättet kronan då kan försvaras på är genom att Riksbanken effektiviserar betalsystemet och ser till att e-kronor införs så att transaktioner kan ske utan transaktionsavgifter. Dvs Riksbanken måste se till att slänga ut binnikemaskarna bankerna från betalsystemet.

Avgifter bankerna tar ut idag:

* Bankerna tar ut 2 miljarder kronor per år i avgifter av dem som har kontokort.

* Avgiften för företagare som tar emot kortbetalningar kan variera. För kort via Swedbank och systemet Babs kan kostnaden se ut så här:

* Kort med kredit: 1:50 kronor i fast avgift plus 1,8 procent av beloppet. Det blir 3:30 kronor för en betalning på 100 kronor och 19:50 kronor för en betalning på 1 000 kronor.

* Kort utan kredit: 1:50 kronor per transaktion.

*För kort som American Express och Diners är avgiften högre, så hög att vissa butiker inte tar sådana kort.

* Vid Swish-betalningar måste företagaren betala 1,5 eller 2 kronor per transaktion

* Därtill kommer avgifter för kortterminaler samt inköp av dessa 

--------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
 -----------------------