Därför ska bankernas skulder (krediter) slängas ut ur Riksbankens betalsystem

Har tagit upp det här i ett tidigare inlägg men det här är lite mer ingående.

Först måste man förstå att bankerna ljuger när de påstår sig vara "kreditgivare" när de påstår sig kunna "låna ut" till ett kundkonto. Banken är alltid per definition kredittagare av det som skrivs på kundens konto . Banken kan bara vara låntagare av det som skrivs på kundkontot (bankens skuld till kontoinnehavaren räknas in i penningmängden, t.ex såsom avista i M1). Bankerna kör mao med mycket språkmissbruk för att dölja vad de sysslar med.

Då krediterna som bankerna hittar på är bankens skuld på centralbankspengar (fiat) så krävs ett clearingsystem där bankerna kan kvitta sina skulder med centralbankspengar. Detta sker genom centralbankskontona med "e-kronor" (centralbankspengar). Om folk har konton direkt på Riksbanken kan de betala varandra direkt med e-kronor utan att använda bankerna som binnikemask i betalströmmarna. Idag tar bankerna ut en massa avgifter för sin binnikemaskfunktion i betalströmmarna för en service som Riksbanken ska tillhandahålla gratis. Riksbanken skriver i sin rapport om e-kronan att om folk har konton på Riksbanken direkt med e-kronor kan troligen inte dessa konton ha ränta då folk skulle fly från bankernas kontosystem till Riksbankens konton för e-kronor (dvs en digital bankrusning - faktiskt förvånande att Riksbanken använder just den termen i sin rapport - för ordet bankrusning är ju ett ord bankerna helst vill inte ska existera i folks medvetande). Men det kommer inte räcka med att man inte får någon ränta på e-kronorna på Riksbankskontona - för om Riksbanken tillhandahåller servicen gratis för betalningar genom riksbankskontona så kommer det inte finnas någon anledning att hålla bankskulder på ett bankkonto och ta omvägen genom bankernas kontosystem där bankerna kräver en massa avgifter för dessa "tjänster".

Så sammanfattningsvis har jag svårt att se någon anledning till att bankernas skulder (krediter) ska få fortsätta ha den status som betalmedel som de har. De bör slängas ut ur Riksbankens betalsystem och få samma status som alla andra krediter i samhället. Ingen kan hindra någon från att använda krediter som betalmedel men bankernas skulder ska inte ha mer räckvidd som betalmedel än det förtroende som de själva skapar utan att Riksbanken håller dem under armarna.

Säg att Nisse inte har några pengar men är hungrig. Nisse går till korvkiosken och frågar om han får handla en korv på krita (dvs frågar om korvgubben vill ge Nisse en kredit). Korvgubben går med på att Nisse köper korven på krita och skriver en lapp där det står att "Nisse är skyldig 20 kr".

Ovan skapades en kredit då Nisse inte hade några pengar - dvs i brist på pengar skapades krediten.

Säg nu att korvgubben betalar sina skulder med de pengar han har men inte har pengar nog för att köpa nya korvar på ICA. Korvgubben frågar då om ICA-handlaren kan ta över skulden som Nisse har till korvgubben som betalning. ICA-handlaren litar på Nisse och accepterar att ta emot lappen där det står att Nisse är skyldig 20 kr. Nisse är nu skyldig ICA-handlaren 20 kronor.

Ovan användes krediten återigen pga av penningbrist. Korvgubben betalade ICA-handlaren genom att överlämna lappen där det står att Nisse är skyldig 20-kronor - detta då korvgubben inte hade några pengar. Men om ICA-handlaren försöker handla varor från grossisten så kanske inte grossisten accepterar Nisses skuld som betalmedel då grossisten inte har en aning om vem Nisse är.

Bankernas skulder (krediter) ska, liksom Nisses skuld ovan, inte ha större räckvidd som betalmedel än det förtroende som finns för banken. Riksbanken ska inte vara garant för bankernas skulder (krediter) och staten ska inte stötta genom t.ex oinsättningsgarantin (ordet "insättningsgaranti" är lika missvisande som ordet kreditgivare - för om det skett insättningar för varje kontoinnehav skulle det vara ett sk 100% reserve banking system och ingen garanti hade behövts). Inte heller ska bankerna få använda Riksbankens clearingsystem (RIX) för att kvitta sina skulder (krediter) och på så sätt få en Riksomfattande räckvidd för sina skulder (krediter ) som betalmedel.

Så sammanfattningsvis:
Släng ut bankernas skulder (krediter) från det allmänna betalningssystemet! Binnikemaskar ska man spola ut!

-------------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
 -----------------------