Medmänskligt skapat värde ska vara grunden för utvärderingen av ett arbete - inte vinsten

Medmänskligt skapat värde ska vara grunden för utvärderingen av ett arbete men i dagens nyliberala ego-ekonomi bedöms värdet på ekonomisk aktivitet efter den egennyttiga vinst som individen kan suga ut från andra människor.

I takt med att robotiseringen ökar måste t.ex New Public Managements psykopatiska mätmani inom offentlig verksamhet ersättas med en tilltrobaserad modell då mänskliga värden och behov inte går att hacka sönder i Tayloristiska mätbara smådelar på ett löpande band . Vinstbegreppets andel av BNP måste ersättas eller åtminstone kompletteras med vilket mänskligt värde som verksamheten skapar. Offentlig verksamhet skapar mänskliga värden vilket inte Taylorismens mät och vinstfixering alltid gör (man kan t.om hävda att Taylorismens löpande band-tänkande dödar mänsklig värdighet). I takt med att robotiseringen ökar produktiviteten bör Taylorismen mekanisering av mänskliga värden i delmoment självdö - inte öka som den gjort med nyliberalernas New Public Management

Det är intressant att den ökade produktiviteten gjort att allt färre människor behöver göra något vettigt. Något som antropologen David Greaber beskriver i boken "Bullshit jobs". Undersökningar av YouGov visar att 37% av de arbetande tycker att deras arbete inte fyller någon som helst nytta. Ytterligare 15% av de tillfrågade visste inte om deras jobb hade någon nytta. Det blir över 50% av de som har har jobb som inte vet nyttan av vad de sysslar med. Mats Alvesson bok "Tomhetens triumf" ska nog även ses ur det perspektivet. Likaså hans begrepp ""funktionell dumhet" (som kommit in ii svenska akademins ordlista). Med funktionell dumhet menar han att klokt folk gör korkade (oftast överbyråkratiserade) saker fastän de vet att de är korkade för det är vad de får lön för att göra.

Management-gurusarnas floskelfabriker är enligt mig i mycket stor utsträckning bullshit jobs (men troligen inte enligt dem själva då de ofta lever i en egen liten hybrisbubbla).

I botten ligger en arbetsetik där Calvinismen spelat en stor roll baserat på att man genom arbete måste göra sig förtjänt av sin existens. Calvinsmen hade dock sin tyngdpunkt på att arbetet skulle skapa medmänskligt värde och inte på att maximera egennyttan genom vinst (såsom nyliberalismen perverterat arbetsetiken till att handla om). Calvinismens värdebaserade arbetsetik har sekulariserats till att bli en arbetsetik där egennyttan sätts på piedestal och där utsugning av andra människor genom vinst sätts som högsta mål och mening för ekonomin och mänskligt varande. Nyliberalismen är kulmen på den narcissistiska, ofta psykopatiska, doktrinen.

Intressant föreläsning av filosofiprofessor Elizabeth Anderson om arbetsetikens utveckling:

---------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar