Jag tror inte att Positiva Pengars reformförslag kommer fungera

Jag var på ett av Positiva Pengars föredrag där Lars Alaeus berättade om deras reformförslag.

Positiva Pengar menar väl med sitt förslag men det finns vissa antaganden i det som troligen inte håller.

Grundtanken i PP:s förslag är att gradvis se till att bankernas skulder ersätts av statliga skuldfria pengar utgivna av Riksbanken. Den omvandling skulle ta runt 30 år (eller t.o.m 100 år) varvid bankernas balansräkningar och de pyramidspel som bankerna byggt upp därkring sakta smygpunkteras. Genom denna smygpunka av bankernas balansräkningar  är tanken att ”bostadsmarknaden” och börsen inte ska krascha utan sakta pysa ihop och en finanskris undvikas – kraschen skulle mjuklanda under den 30 års period som reformen skulle ta.

Häri ligger ett antagande om att spekulerande i pyramidspel, såsom börsen och ”bostadsmarknaden” enbart drivs av att bankerna hittar på alltmer skulder som används som betalmedel (eller för att uttrycka sig som PP – att penningmängden ökar och går in i pyramidspelen). Men det finns även psykologiska orsaker till att pyramidspel brakar ihop. Ett pyramidspel kan bara växa så länge folk tror att de kan tjäna på spelet och när de märker att det är ett pyramidspel springer folk ur pyramidspelet. Det är mao inte troligt att man kan kontrollera ett fallande pyramidspel genom att sakta punktera det – när pyramidspel faller brukar de falla snabbt. Jag tror mao inte på att det går att mjuklanda pyramidspelen genom penningsystemet – när de faller kommer det bli med ett brak. Jag vet historiskt inget pyramidspel som har lyckats smygpunkterats (PP får gärna rätta mig här)

Jag har även moraliska och etiska invändningar till PP:s ”slow motion”-förslag och hur de förhåller sig till sanningen för att uppnå sin smygpunka. Jag har ju, till skillnad från PP, åsikten att man ska erkänna alla pyramidspel och att hela penningsystemet är ett gigantiskt bedrägeri där bankerna inhäktat skuldslavar som de mjölkar. Bankerna är enligt mig de maximala parasiterna som inget bidrar till samhället och lever på att suga ut andras arbete. Jag tycker man ska nationalisera bankerna då de parasiterar på allmänhet, stat, kommuner och företag. Alla konton kan då omvandlas till Riksbankspengar, dvs e-kronor, och en total skuldavskrivning ske. En extremt hög progressiv beskattning på de som tjänat på pyramidspelen kan sedan införas för att minska klyftorna i samhället (för det är ju så att dessa pyramidspel är orsaken till att de som inget gör tjänat en jävla massa genom att spela på pyramidspelen medan de som utför arbete blivit förlorarna – det är den parasitism som någon gång måste adresseras)

Så enligt mig ska man erkänna sanningen och låta det gå åt helvete för bankerna – låt dem krascha - staten (Riksbanken) ska inte längre hålla dem under armarna. Men PP:s förslag innebär att man under övergångstiden måste hålla bankerna under armarna genom att delvis stryka lögnerna medhårs. PP säger inte att hela skiten är ett bedrägeri och ett skuldslavsystem, PP säger inte att bankerna är parasiter som skapat improduktiva pyramidspel som parasiterar på den riktiga ekonomin. PP säger inte att bankerna ”lånar ut” sina egna skulder till kundkonton (vilket är precis så sjukt som det låter) – PP säger istället att bankerna ”lånar ut” pengar – ibland säger de t.om att bankarna lånar ut kronor till kundkontona (vilket är en total omöjlighet då ett kundkonto bara kan innehålla bankens skuld).

För att PP:s smygpunka ska fungera får inte folk fatta hur jävla sjukt systemet är uppbyggt och att alla är skuldslavar till banksystemet (om inte annat så genom skatten då stat och kommun måste ”låna” påhitt från banksystemet enligt Maastricht). För om folk fattade hur utsugna de blir skulle det, som Henry Ford sa, bli en revolution i morgon dag (och Ford var fan ingen kommunist). PP måste låtsas som om bank och penningsystemet är en del av en fri marknad när bankerna i verklighet bara suger ut den reella ekonomin och inget reellt bidrar. PP smygdöljer därför sanningen genom allahanda omskrivningar där de framställer det som om bankerna faktiskt gör någon nytta när de i verkligheten mest är binnikemaskar i betalsystemet som bör spolas ut.

I detta glidande av sanningen finns även ett förvanskande av historien. PP tycker att centralbanken ska vara självständig. Politikerna ska inte kunna bestämma vart nya skuldfria pengar ska gå eller hur mycket som ska skapas – det ska vara Riksbankens beslut. Här har antagligen PP svalt för mycket av den historiebeskrivning som den Österrikiska skolan genom Menger har spridit. Den Österrikiska skolan hävdar att om politikerna får bestämma över penningmängden så går det åt helvete och det blir hyperinflation. Stephen Zarlenga slaktar Menger jäms fotknölarna i boken ”The lost science of money”. Menger ljuger om i princip allt i sin historiebeskrivning när han påstår att allt går åt helvete om politikerna lägger sig i hur penningsystemet ska skötas. Zarlenga påvisar att staten historiskt varit överlägset när det gäller penningskapande.

Detta gäller även under dagens perverterade skuldbaserade system där privata banker fått hitta på ”penningmängden” genom påhittad skuldsättning. Som ekonomiprofessor Richard Werner påpekade i boken ”Mammons furstar” så ”funkade” detta kreditsystem som ”bäst” när staten styrde bankernas påhittande av penningmängden genom sk fönsterstyrning. Staten satte då villkor för vad bankerna fick ”låna ut” till genom att göra fönstren små för påhittad utlåning till tillgångar (bankerna fick mao inte pumpa upp priserna på bostäder och börs och göra den delen av ekonomin till pyramidspel). Fönstren för produktion gjordes dock stora så att t.ex Japan kunde bygga upp sin industri snabbt efter andra världskriget (Tyskland gjorde samma sak – det var därför som både Tyskland och Japan kunde komma på fötterna så snabbt efter andra världskriget - staten styrda kreditskapandet så att den reella ekonomin växte genom att att trycka ned den finansiella spekulationsekonomin). Werner visar i sin bok att det var när fönsterstyrningen försvann iom kreditavregleringarna som bankerna började blåsa upp fastighetspriser och börsen i Japan till fantasipriser. Det var brist på politisk styrning som var orsaken till att finansbubblan skapades och sprack i Japan. Samma sak hände i Sverige iom kreditavregleringen 1985 – bankerna började genast pumpa upp fastighetspriserna samt börsen och det slutade i börs och bostadskrasch i början av 90-talet. Hade politikerna tyglat bankerna genom att ha kvar fönsterstyrningen skulle bankerna inte kunnat blåsa upp dessa pyramidspel (dagens pyramidspel på börsen och bostadsmarknaden är gigantiska jämfört med bubblan som bankerna blåste upp direkt efter kreditavregleringen 1985).

Alla Asiatiska tigrar samt Kina har använts sig av fönsterstyrning för att rikta in nyskapade krediter mot produktiv verksamhet och trycka ned improduktiv finansiell spekulation (när Kina släppt lite på fönsterstyrning har bubblorna på bostadsmarknaden även ploppat upp där).

Men enligt PP ska inte politikerna och därmed demokratin lägga sig i vad nyskapade pengar från Riksbanken ska skapas till då politikerna (och därmed demokratin) är så jävla dåliga på att sköta penningsystemet. Dels har PP förläst sig på Mengers lögnaktiga historiebeskrivning och dels tror jag att PP stryker lögnerna medhårs för att det inte ska bli för uppenbart vilket bedrägeri bankerna sysslar och sysslat med (då kan det ju, som sagt, bli revolution och då blir det ju ingen ”slow krasch” av pyramidspelet)

Så även om jag förstår att PP menar väl så ser jag massa problem med deras förslag då det måste skriva om historien och stryka bankernas lögner medhårs och ändå troligen inte fungera.

---------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar