Är Positiva Pengars penningreformsförslag bättre än det förslag socialdemokraterna lagt fram?

 Positiva pengar har framfört ett penningreformsförslag i Dagens Industri. Mycket som är bra i Positiva Pengars förslag men jag har en del invändningar, såsom när det skrivs:

" En procentuell likviditetsavgift läggs på betalkonton med e-kronor. Avgiften skulle minska penningmängden och därmed dämpa inflationen samt öka finanspolitikens handlingsutrymme. Medlet verkar dessutom utjämnande genom att större belopp dras från konton med mycket pengar."

Kommentar:

Dvs betalkontona på Riksbanken kommer ha negativ ränta. Jag är för ruttnande pengar men ovan kommer göra att folk kommer använda de privata bankernas konton istället. Varför skulle folk ha sina löne och betalkonton på Riksbanken om de kan få positiv ränta på de privata bankernas konton?

Citat:

" E-kronan införs och blir Sveriges officiella digitala pengar. Riksbanken erbjuder betalkonton med e-kronor utan ränta samt bundet sparande med ränta. Riksbanken kommer då att kunna locka till sig och binda invånarnas sparpengar med hög ränta med följd att hushållens konsumtion och bankernas utlåning faller. "

Kommentar:

Men ingen kommer ha sina betalkonton på Riksbanken. Löntagare kommer kräva att lönen betalas ut till ett konto på en privatbank som ger positiv ränta. Ser heller ingen principiell skillnad mellan bundna Riksbankskonton och de konton som Riksgälden tidigare tillhandahöll (man kunde inte betala från Riksgäldskontot heller).

Vidare sägs det att "bankernas utlåning faller" genom ovan konstruktion. Bankerna kommer mao fortfarande kunna hitta på sina egna skulder (krediter) och "låna ut" dessa till kundkonton. Dvs bankerna kommer kunna fortsätta öka penningmängden. I vilken mån nedan citat skulle stämma blir därmed tvivelaktigt:

 "Beslut om vad nya pengar ska användas till fattas varken av Riksbanken eller av privata banker utan av medborgare och av folkvalda politiker som kan avkrävas ansvar."

För vad hindrar bankerna från att hitta på krediter när inga kommer hålla sina konton på Riksbankens som e-kronor? Bankerna kommer fortfarande styras av Basel2 reglerna som sätter låg riskvikt vid påhittad utlåning till bostäder - inget i förslaget stoppar privatbankerna från att fortsätta blåsa upp nya kreditbubblor/pyramidspel.

Saknar också i texten en principiell genomgång av skillnaden mellan krediter och de centralbankspengar Riksbanken skulle skapa i form av e-kronor. Den medborgarlön som folk skulle få skulle skapas utan att någon skuldsätts (som påpekas i artikeln kan Riksbanken ha hur mycket inhemsk "skuld" på sin balansräkning som helst). Dessa pengar blir skulddödande då folk kommer kunna använda dessa för att betala av sina skulder  (bland annat de påhittade skulder som bankerna hittat på från luften i form av krediter). Är inte detta den primära funktionen hos pengar? Varför ska vi ha ett system där bankerna kan hitta på skulder från luften och få dessa inräknade i penningmängden om pengars uppgift är den direkt motsatta? Pengar ska döda skulder, bankerna gör motsatsen med sina påhittade krediter - de föder skulder. Bankerna har som målsättning att föda så många skulder som möjligt vilket är totalt på tvärs mot vad ett betal och penningsystemet borde gå ut på. Varför finns ingen sådan reflektion i texten?

Det kan även vara intressant att jämföra Positiva Pengars förslag med socialdemokraternas förslag om att se till att den statliga banken SBAB får hålla betal och lönekonton. Båda förslagen bygger på att bankerna även i fortsättningen ska kunna hitta på sina egna skulder (krediter) och "låna ut" dessa till kundkonton. Båda förslagen är m.a.o varianter av det nuvarande skuld/kredit-baserade penningsystemet. Jag tycker man ska, som jag beskrev ovan, ifrågasätta varför privata banker överhuvudtaget ska få hitta på sina egna skulder och "låna ut" dessa. Men om man nu ska ha kvar detta skuld/kredit-system så finns det flera skäl till att faktiskt föredra sossarnas förslag.

1) Det skulle kunna ske omgående

2) SBAB skulle omgående bli den "investeringsbank" som Positiva Pengar förordar

3) Riksgälden skulle kunna ingå direkta "låneförbindelser" med SBAB utan att skapa statsobligationer. Nackdelen med att skapa statsobligationer är dels att de blir dyrare dels att de kan hamna utanför landet och bli spekulationsobjekt som kan påverka valutakursen. Genom att Riksgälden ingår vanliga "låneförbindelser" med SBAB skulle "skuld"relationen  bara vara mellan SBAB och Riksgälden.

4) Inga brott mot Maastrichtfördraget skulle ske. Enligt fördraget får inte centralbanker finansiera offentliga utgifter (den medborgarlön som PP förordar skulle t.ex direkt bryta mot fördraget då Riksbanken skulle finansiera detta).

5) Om statliga  Riksgälden "lånar" av statliga SBAB skulle staten sätta sig i påhittad skuld till sig själv. Man kan inte vara i skuld med sig själv så denna skuld skulle vara rent fiktiv.

6) Statliga och kommunala myndigheters konton skulle kunna flyttas till SBAB (detta skulle innebära en bankrusning mot de privata banker men varför ska staten och kommunerna hålla privata banker under armarna?)

7) Folk skulle kunna flytta sina betal och lönekonton till SBAB med vetskapen att den vinst SBAB skulle få skulle gå till staten och finansiera allmännyttan istället för, såsom idag, ge aktieägarna i privatbankerna miljardinkomster i sömnen i form av utdelningar.

8) Riksgälden skulle få SBAB:s vinst och använda denna till att t.ex ge ut en medborgarlön ( och på så sätt undvika att bryta mot Maastrichtfördraget såsom Positiva Pengars förslag på medborgarlön gör)

Så enligt mig har socialdemokraternas förslag potential att bli än mer radikalt än det förslag Positiva Pengars. Dessutom skulle det kunna gå snabbare att genomföra då det enda som behövs är att SBAB fixar betal och lönekonton samt detta inte skulle bryta mot Maastrichtfördraget. Om man nu prompt måste ha ett sådant skruvat skuldbaserat system så ser jag fler fördelar med socialdemokraternas förslag än med Positiva Pengars.

---------------

Fick svar av PP:s Samuel Färdow Kazen:

Michael Thudén - om du vill får du gärna uppdatera ditt blogginlägg för att undvika sprida en missvisande bild av förslaget 🙂

- Det är ett förslag som jag och Lennart Erixon tagit fram som är baserat på Positiva Pengars reformförslag, inte Positiva Pengars förslag.

- Om du vill läsa Positiva Pengars grundförslag i enkel form så läs kapitel 5 i vårt remissvar: https://positivapengar.se/remissvar-om-betankandet.../

- Förslaget är att ta bort bankernas rätt att skapa pengar, avskaffa insättningsgarantin och alla former av statliga stöd och privilegier för bankerna.

- Likvidietetsavgiften (ruttnande pengar) är ett penningpolitiskt verktyg som kan justeras.

- Absolut skulle SBAB kunna göras om till en investeringsbank. Det står inte i motsättning till vårt förslag, det kan snarare vara ett sätt att implementera det på! 🙂

- Min invändning mot ditt/sossarnas förslag med lönekonton på SBAB är annars: varför ska vi upprätthålla dagens duala penningsystem med dels centralbanksreserver och dels affärsbankspengar? Hade det inte varit bättre att kollapsa hela systemet till att bara ha en typ av digitala statliga pengar: e-kronor - som alla använder, som jag och Lennart föreslår?

- Angående Maastrichtfördraget: nej, helikopterpengar från Riksbanken till medborgarna går inte emot maastricht, det framgår tydligt av Riksbanksutredningen!

Jag svarade:

Jo, det framkommer ju inte i er DI artikel att ni ska avveckla bankernas förmån att Riksbanken ska avveckla bankernas skulder genom RIX (förstår av ditt tidigare svar att det berodde på att ni inte fick skriva hur långt som helst i DI) Detta är PP:s långsiktiga mål - under en övergångstid ska de två systemen löpa parallellt så att till slut alla betalningar sker med e-kronor genom att likviditetskravet för bankerna stegvis höjs till 100%. Någon tidtabell anges inte

Så min kritik är korrekt i alla fall i medellångt perspektiv. Under en övergångstid kommer bankernas skulder fortfarande ha status som betalmedel ("pengar") och sköta betalningarna genom deras kontosystem och Riksbanken sköta clearingen. Jag ser en risk med ett 100% reservsystem är att det fastnar på vägen.

Håller med om att SBAB borde omgående ges rätt i att ha betal och lönekonton (avista) och bli en investeringsbank samt att detta inte står i konflikt med att avveckla bankernas skulder som allmänt betalmedel såsom ni beskriver i PP:s förslag.

Vi delar samsyn i att bankernas skulder inte ska vara allmänna betalmedel och lyftas upp till statusen att vara "pengar" i penningmängden. Vi delar mao samsyn i att bankerna haft en parasitär förmån i att kunna hitta på sina egna skulder och lögnaktigt påstå att de lånar ut något.

Så vi delar samsyn om målet men inte om hur det ska gå till. Jag tycker man ska nationalisera alla banker och göra om alla konton till e-kronokonton som ligger på Riksbanken. Banker ska inte ha egna kontosystem för betalningar utanför Riksbankens kontosystem för e-kronor. Om alla konton ligger på Riksbanken och alla betalningar sker genom e-kronosystemet kan inte bankerna hitta på sin egna skulder till sina utomstående kundkonton. Jag vet att det är vad ni också vill uppnå men smygande och långsiktigt. Jag är mer brutal och tycker man ska nationalisera och göra det med en gång. Fördelen med att vara brutal är att man kan göra det enklare utan en massa övergångsregler samt att man kan beskriva dagens parasitära system mer rakt. Det finns en risk i att genom krångliga övergångsregler återigen fastna i bankernas språkmissbruk och övergången fastnar i snårdjungeln av obegripligheter som allmänheten inte förstår då det blir för krångligt (och dessutom lögnaktigt, såsom att det inte skiljs på centralbankspengar och krediter utan att de benämns båda som "pengar"). Problemet med att, såsom PP vill, göra det långsamt för att "bevara den finansiella stabiliteten" är att man måste spela med i att systemet har viss legitimitet under tiden.

Att nationalisera banker är ju heller inget nytt. Nordbanken förstatligades och blev Nordea (som sedan såldes ut) efter 90-talskrisen. Det är inte ens en högervänster-fråga; t.ex De Gaule förstaliga storbankerna efter andra världskriget (Mitterand gjorde samma sak senare).

Jag kopierar ditt och mitt svar och klistrar in i mitt blogginlägg.