Bankerna borde sänka boräntan när styrräntan höjs - Riksbanken och bankerna ljuger om allt

Den korta förklaringen:

 Bankerna påstår att de får högre kostnader av att styrräntan höjs. Detta skulle vara sant om bankerna faktiskt lånade av Riksbanken till styrräntan - men det gör inte bankerna då Riksbanken sett till att bankerna har en sådan överlikviditet att de inte behöver låna varken av varandra till stiborränta eller av Riksbanken till styrränta. Och då bankerna inget lånar av Riksbanken till styrränta så blir den heller ingen kostnad för bankerna. DÄREMOT kan bankerna varje kväll överlämna sin överlikviditet under natten till Riksbanken OCH FÅ RÄNTA AV RIKSBANKEN. Riksbanken betalar då nämligen styräntan minus 0,1%  i ränta till bankerna. Mao bankerna får 0,75-0,1= 0,65 procent i ränta av Riksbanken under natten. 

Så när bankerna påstår att de får ökade kostnader när Riksbanken höjer styrräntan och därför måste höja räntan för t.ex "bolåntagare" (bankerna har inget lånat ut så att kalla det lån är en till lögn) så är det fullständigt skitsnack. Tvärtom tjänar bankerna på systemet med styrränta när de är överlikvida och inte behöver låna av Riksbanken.

 Den lite längre förklaringen för den mer nördige:

Jag kommer utgå från en artikel i Affärsvärlden från 2008 som beskriver hur Riksbanken gjorde bankerna överlikvida under finanskrisen genom att bland annat köpa upp hälften av bankernas bostadsobligationer. Detta är en väldigt viktig artikel då den visat hur mekanikern med stiborränta och styrräntan (reporäntan) är tänkt att fungera samt hur systemet sätts helt ur spel när Riksbanken sett till att bankerna är överlikvida.

Hur det är tänkt att fungera när bankerna inte är överlikvida:

När bankerna efter dagens slut ska kvitta (cleara) sina skulder med varandra på RIX på Riksbanken så kommer några banker få för lite likvidtet och några banker ha överlikvidtet. De banker som har för lite likviditet kan då låna av de banker som har överlikvidet till den sk stiborräntana (som mao är den räntta bankerna tar av varandra). Om bankerna inte kan komma överens så kan den bank som har överlikvidtet låna ut sin överlikviditet till Riksbanken och får  styrräntan minus 0,1% i ränta av Riksbanken. Riksbanken kan sedan låna ut dessa till minusbanken till styrräntan plus 0,1%

I första hand är det mao tänkt att bankerna ska fixa clearingen själva genom att de banker som hamnar  på plus lånar ut till de banker som hamnar på minus. Om inte det fungerarså är andrahandsvalet att Riksbanken agerar mellanhand med styrräntan där plusbankerna lånar ut till Riksbanken som i sin tur lånar ut till minusbankerna.

När clearingen är klar på RIX ska hela system stå på plus minus noll. Affärsvärlden skriver:

"Varje dag vid 16-tiden ringer handlarna på de fem bankerna varandra för att de som ligger på plus ska låna ut pengar över natten till dem som ligger på minus. Allt för att systemet ska sluta dagen på noll."

 

Hur det fungerar när bankerna sitter med sådan överlikviditet att de inte behöver låna varken av varandra (stibor) eller av Riksbanken (styrränta) för att klara clearingen

Då kan man glömma allt ovan. Bankerna har så mycket pengar på sina Riksbankskonton att de aldrig behöver låna av varandra eller av Riksbanken. MEN bankerna kan lämna över sina pengar till Riksbanken under natten och få styrränta minus 0,1% i ränta. Dvs bankerna får 0,65% i ränta av Riksbanken. Affärsvärlden beskriver hur detta skedde 2008 (notera att styrräntan då hette reporäntan):

"Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra. Överlikviditeten på runt 160-165 miljarder kronor lämnar bankerna tillbaka varje dag till Riksbanken. De föredrar att ha pengarna hos Riksbanken över natten, så kallad over night, framför att ha dem hos varandra – trots att den ränta de får av Riksbanken endast är reporäntan minus 10 punkter, det vill säga 0,4 procent."

Riksbanken har sett till att bankerna är överlikvida genom att köpa upp olika värdepapper från bankerna (t.ex 400 miljarder av bankernas bostadsobligation som hotade bli värdelösa). Citat från några professorer i nationalekonomer i en artikel i DI:

  "Nu  växer kritiken mot att Riksbanken byggt upp en samlad tillgångsportfölj  på närmare 1.000 miljarder kronor – i storleksklass med hela Sveriges  statsskuld."

Mao bankerna badar i pengar och behöver inte låna av varandra eller av Riksbanken. Något Riksbanken bekräftar när den skriver  :

När Riksbanken köper värdepapper, till exempel obligationer, så omvandlas dessa till rena pengar, det vill säga likviditet i form av ”nya” pengar på bankernas konton hos Riksbanken. Det innebär alltså att det blir ett stort överskott av pengar i det svenska banksystemet. Dessa nya pengar kan bankerna använda i transaktioner med varandra 

Slutsats:
Bankerna och Riksbanken ljuger när de påstår att Riksbankens höjning av styrräntan höjer kostnaderna för bankerna och att bankerna därför måste höja t.ex "bolåneräntorna".- tvärtom tjänar bankerna på att styrräntan höjs då bankerna aldrig behöver låna av Riksbanken men kan lämna in överlikviditeten till Riksbanken under natten och få 0,65% i ränta på dessa.

Som Bank of Englands fd chef Mervyn King sa är detta det sämsta tänkbara sättet att sköta betal och penningsystemet på men det är maximerat för att bankerna ska kunna parasitera (min anmärkning i fet stil)

 ---------------------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
 -----------------------