Det monetära kriget som media döljer och som hotar vår planet
Intressant artikel som jag håller med om i det mesta även om jag inte delar uppfattning i allt.
Fastnade på det här, citat:
"Vinstintresset överordnas hållbarhet i Riksbankens tillgångsportfölj"
En intressant aspekt är hur mycket verklighet det finns i Riksbankens "tillgångsportfölj".
I forna tider lagrade templen säd och gav ut mynt som berättade hur mycket säd man kunde kräva av templet i utbyte. Mynten kunde bl.a vara av guld. Guldet i sig var mao inte basen för penningskapandet, säden var basen. Det är ett senare påhitt att göra guldet som bas som snarare fjärmade penningskapandet från verkligheten - guld har väldigt lite praktiskt nyttovärde och går t.ex inte att äta, till skillnad från säd.
Vad som ska ses som tillgångar fjärmade sig än mer verkligheten när guldet slutade vara basen för penningsystemet efter Nixons avskaffande av dollarns koppling till guld 1971. Guldet i sig har ändå en fysisk existens även om guld även i dessa dagar till största delen fortfarande inte har någon vettig nyttofunktion.
När säd var bas för penningmängden var säden en ren tillgång som
innehavaren av ett mynt fick i handen när hen lämnade in myntet till
templet. Dvs när innehavaren av myntet fick en säck säd av templet hade
en slutgiltig betalning skett och skulden avvecklats. Templet hade inte
längre någon skuld och innehavaren av myntet hade fått en ren reell
tillgång i form av en säck säd.
T.o.m under en guldmyntfot skedde
en slutgiltig betalning iom att innehavaren av t.ex en sedel fick guld i
handen av banken eller centralbanken (centralbanker och banker kan mao
ses som avkomlingar av templen med skillnaden att centralbanker och
banker idag inte delar ut säd på begäran, inte ens guld ).
Idag finns ingen bas alls - allt är skuldsedlar på ingenting sett ur ett internationellt perspektiv. Det existerar inga slutgiltiga betalningar längre - skulder måste hittas på av bankerna för att betala av på föregående skulder som bankerna hittat på. Fiatbasen som Riksbanken hittar på utgör en försvinnande liten del av den totala penningmängden - 98% av penningmängden utgörs av bankernas skulder till kontokunderna på denna fiat i form av centralbankspengar (dvs krediter på fiat). Sedan bollar vi dessa bankskulder mellan våra konton och, som sagt, för att det ska finnas betalmedel får det aldrig ske att alla skulder betalas för då finns inget att betala skulderna med. Det är precis så absurt som det låter. Vi har mao snarast ett antibetalningssystem som bankerna håller i. Att överlåta penning och betalsystemet till banker vars affärsmodell bygger på att hitta på maximalt med skulder är fullständig idioti om man vill ha ett penningsystem där pengar betalar skulder.
Idag existerar varken slutgiltiga betalningar eller några reella tillgångar då allt är skulder. Det du har på ditt konto är bankens skuld till dig på den fiat som Riksbanken hittar på. Och de centralbankspengar som Riksbanken hittar på har i sig ingen förankring i något reellt. Riksbankens "tillgångar" är uppstaplade skulder de med. Riksbanken sitter t.ex med en "tillgång" på över 400 miljarder av bankernas skulder i form av bostadsobligationer - dvs Riksbanken håller bankernas pyramidspel kallat "bostadsmarknaden" under armarna som annars skulle rasa. Riksbankens sk tillgångar är mao till största delen finansiell luft som bankerna hittat på som till största delen förlorat all förankring med verkligheten.
Allt är mer eller mindre finansiell luft. Visst man kan påstå att fastigheter är reella och att vi därför har en "fastighetsmyntfot" (detta då större delen av den sk "penningmängden" har hittas på genom att bankerna häktat in boskuldslavar genom sitt påhittande av krediter). Men priserna på bostäder uppumpade av bankernas påhittade skuldsättning har lämnat nästintill all verklighetsförankring och flyger numer omkring som en frånkopplad bubbla
En ren fiat där alla pengar är skapade av Riksbanken skulle iofs kunna fungera för att göra slutgiltiga betalningar med inom landet. Vid uttag från t.ex en bankomat får du centralbankspengar (dvs sedlar) i handen och banken betalar av på sin skuld (dvs ditt saldo minskar). Du kan då inte kräva att få något av Riksbanken för dessa sedlar - de kan mao ses som en slutgiltig betalning då sedlarna är en ren tillgång för dig och bankens skuld till dig har avvecklats.
Problemet med centralbankspengar är att de inte fungerar som slutgiltig betalning mellan länder. En sedel från land A som hamnar i land B är en skuld som land A har till land B.
När guld var bas var land A:s sedlar och mynt en skuld på guld till land B. Ett synnerligt dysfunktionellt system då guld måste fraktas från land A till land B för att en slutgiltig betalning skulle kunna ske. För att en guldmyntfot överhuvudtaget skulle kunna fungera samlade centralbankerna därför ihop allt guld på ett ställe, Fort Knox, detta för att slippa forsla guld härsan tvärsan mellan länder. USA sattes som förvaltare av detta guld och andra länder kunde kräva guld av USA i utbyte mot dollarsedlar varvid guld forslades från Fort Knox till det andra landet.
USA utnyttjade detta system till max genom att hitta på massa dollar (dvs skuldsedlar på guld) utan täckning i form av fysisk guld i Fort Knox. Till slut övergav Nixon guldstandarden 1971 varvid ingen slutgiltig betalning ens i teorin kunde ske mellan länder. USA konkade mao 1971 då landet vägrade betala sina skulder på guld till andra länder. USA dollar (dvs USA skulder) fortsatte dock användas som betalningsmedel mellan landet i brist på annat. USA kunde på så sätt få en sk "free ride" genom att hitta på allt fler skulder i form av dollar som andra länder höll i. USA behövde bara hitta på sina egna skulder (dollar) och köpa upp vad de ville - mao en monetär form av kolonial imperialism.
Så även om guld i sig har nästintill noll nyttofunktion och utgör en extremklumpig monetär bas för det internationella penningsystemet så fanns det i alla fall i teorin en möjlighet att slutgiltiga betalningar kunde ske mellan länder. Samma problem skulle även uppkomma om fysisk säd skulle utgöra basen i penningsystemet. Förvisso skulle länder kunna odla egen säd som förvarades på landets centralbank (på samma sätt som templen höll säd) men att forsla säd mellan länder istället för guld har ju också sina problem (säden kan ju t.ex ruttna i transporten mellan länderna och det skulle bli mycket större transporter av säd mellan länders centralbanker då säd, till skillnad från guld är utrymmeskrävande).
Keynes kom därför vid Bretton Wood 1944 med ett motförslag till en dollarbaserad guldmyntfot. Keynes ville att en internationell valuta Bancor skulle skapas som bara ländernas centralbanker kunde använda för att slutgiltigt avveckla skulder mellan länder. Bancor skulle inte gå att använda inom ett land - bara centralbankerna skulle hålla i Bancor - mao inget land skulle mao kunna syssla med den monetära kolonialism som USA sysslat med (Sovjets utrikesminister Molotov kallade dollarns segrande vid Bretton Wood för "dollarimperialism"). Bancors värde skulle baseras på en viktad korg livsnödvändiga varor såsom skulle säd, olja etc. Centralbanker skulle genom att använda Bancor kunna göra slutgiltiga betalningar mellan länder (om något lands centralbank hade ett underskott eller överskott av Bancor hade Keynes ett förslag för att reglera det med - men det kan ses som överkurs i denna text).
Basen för det monetära systemet skulle mao återförs till verkligheten genom att korgen som Bancors värde binds till skulle bestå av riktiga varor och inte, såsom idag, bestå av påhittade skulder (dollar). Ett liknande system har faktiskt funnits i Europa innan Euron infördes. Centralbankerna i EU använde då ecun för att slutgiltigt avveckla skulder mellan sig. Ecun kunde bara användas av centralbankerna - i medlemsländerna kunde bara de inhemska valutorna användas (i Tyskland användes D-mark, i Spanien Pesos etc). Bancor skulle mao, på samma sätt som ecun gjorde, skydda nationella valutor.
Vad korgen som definierar Bancors ska innehålla är något som det måste fattas internationella beslut om och det låter rimligt att klimat och hållbarhet på något sätt igår i beräkningen. Basen för penning och betalningssystemet måste återigen grunda sig på verkligheten och på att se till att slutgiltliga betalningar kan ske. Det nuvarande skuldbaserade "penningsystem" (borde mer rätt kallas kreditsystem) är nått sin surrealistiska ände.
Internationellt sker det ett dolt krig mellan de som förordar en finansiell nyordning och de som försvarar dollarimperiet. Länder, vid sidan av USA, t.ex Europa, som indirekt tjänat på dollarns parasiterande slåss för att behålla dollarns härskarställning. Dessa länder (vasaller till USA) har avindustrialiserats och består numer nästintill bara av finansiell luft i form av fiktiva finansiella tillgångar (dvs finansbubblor). Länder som tillverkar verkliga varor och tjänster, såsom Kina och länderna i EAEU vill införa ett internationell monetärt system mer baserat på Keynes Bancor där basen är verkliga nödvändiga varor:
"The Eurasian Economic Commission (EEC) reported that the system will
presumably be based on a new international currency, which will be taken
as an index of the national currencies of the member countries and the
prices of exchange-traded commodities. "
EAEU and China to draft independent monetary and financial system
Väst framställer sig såsom demokratins förkämpar fastän de internationellt i århundraden har sysslat med finansiell parasitism. Det paradoxala är att diktaturen Kina samt Ryssland faktiskt står för genomförandet av en demokratisering av det finansiella och ekonomiska systemet. Huruvida västs finansiella parasitism ska ses som "demokratisk" kan minst sagt ifrågasättas. Men i vilket fall är kampen om det monetära systemet en viktig del för att förstå spänningarna i världen. Min tro är att Kinas och EAEU är den enda framkomliga vägen och att västs måste ekonomiskt anpassa sig till inte kunna leva på finansiella fiktioner längre. Finansiella fiktioner kan växa i oändlighet men ska världen räddas måste vi tillbaka till verkligheten.
---------------------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
-----------------------
Kommentarer
Skicka en kommentar