Riksbanken svarar inte på frågor så jag ställer fler

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
 ----------------------- 

Jag trodde inte Riksbanken skulle svara på frågorna jag ställde på deras facebook-sida. Kanske inte i sig så förvånande (vad skulle de svara?). Men det är lite förvånande att de inte tagit bort min kommentar. Då den fortfarande ligger kvar så passade jag på att ställa några till frågor som troligen inte heller kommer bli besvarade. Klipper och klistrar in mina två kommentarer nedan:

Kommentar 1)

En del frågetecken som Riksbanken kanske kan svara på.

 

Riksbanken ska ju vara självständig och oberoende från politiska beslut angående penningpolitiken. Skälet anges vara att politikerna kommer ställa till med inflation annars (något det för övrigt finns väldigt dåligt empirisk belägg för). Hur kan det vara förankrat i demokrati att politiker inte får påverka Riksbankens beslut men däremot finansiella företag?

 

T.ex Riksbankens köp av företagsobligationer där Blackrock, som är den största ägaren av börsen efter Wallenberg, påverkar Riksbankens beslut. Enligt mig är det solklart att demokratiska beslut måste till huruvida Blackrock ska ges den makten eller ej pga av möjligt jäv.

 

Samma sak med Handelsbanken som i dagarna går ut med att den ska samarbeta med Riksbanken om utformningen av en eventuell e-krona. Handelsbanken säger öppet att den ser ett vinstmotiv i samarbetet. Benny Johansson, chef för nordiska betalningar inom Handelsbanken uttrycker det så här:

 

-"För Handelsbanken innebär samarbetet att vi får en möjlighet att utvärdera nyttan samt möjligheten att skapa värde för banken"

 

Riksbanken är statlig och borde vara allmännyttig och ska inte hjälpa privata företag att skapa värden - Riksbanken ska skapa värde åt det gemensamma. Eller, det kanske inte är Riksbankens uppgift? Riksbankens uppgift kanske är att till varje pris hålla bankerna på fötterna? (genom likviditetsstöd såsom uppköp av bankernas bostadsobligationer så att inte bostadsbubblan spricker - resten av samhället ska "kreditförsörjas" enligt Riksbanken, dvs sättas i än större skuld till bankerna).

 

Just värdeskapande är också intressant ur en demokratisk synvinkel. När Simon Kuznet la fram sitt förslag hur BNP skulle beräknas inför amerikanska kongressen så ville han inte att det finansiella systemet skulle räknas med i värdet av varor och tjänster - han ansåg att det finansiella systemet tvärtom skulle dras av från beräkningen då dess verksamhet enligt honom var en "disservice" (liksom militärutgifter, reklam etc). Om nu Kuznet hade rätt (Riksbanken har ju trots allt gett honom ett förfalskat "Nobel"pris) så vore det väl bra om demokratiska beslut kunde fattas så att inte den "disservice" det finansiella systemet kan orsaka blir alltför omfattande, eller?

 

Kommentar 2)

 Tycks vara ett tämligen stängt öppet hus som Riksbanken håller i då ni tydligen inte vill svara på frågor. Men skam den som ger sig så jag ställer lite fler frågor som säkerligen inte Riksbanken heller vill svara på.

Bank of Englands fd chef Mervyn King har uttryckt nedan, citat:

-"Av alla möjliga sätt på vilka banksystemet kan organiseras är dagens system det värsta tänkbara. Jag är övertygad om att förändring är oundviklig. Frågan är bara huruvida vi kan komma på något bättre innan nästa generation skadas av en ännu större kris."

Har han enligt Riksbanken fel eller rätt? Om han har fel  -på vilket sätt har han fel?

 Om han nu har rätt - hur går det ihop med att Riksbankens uppgift är att säkerställa förtroendet för detta "sämsta tänkbara" banksystem?

Om det nu är "det sämsta tänkbara" systemet - hur kan det vara i demokratisk ordning att upprätthålla denna ordning genom att ge Riksbanken ensamrätt på att fatta penningpolitiska beslut?

I den ekonomiska diskussionen använts ofta uttrycket "den reella ekonomin" - dvs den verkliga ekonomin (vilket enligt Kuznet BNP-begrepp, se ovan, inte innefattar den finansiella sektorn). Om nu den finansiella sektorn INTE ingår i den reella ekonomin är den då fiktiv? Och om den nu är fiktiv i den meningen att banker hittar på skulder (dvs krediter) från luften  - varför ska inte denna fiktiva verksamhet inte vara hårt politiskt reglerad så att den inte suger ut den reella ekonomin? På vilket sätt är det bättre att Riksbanken dikterar penningpolitiken ledd av Ingves, som själv beskriver sig som en schaman?

För att dra upp en till person som Riksbanken gett ett förfalskat "nobelpris" - Angus Deaton.

Han uttryckte följande:

"That is, the fact this economy isn’t what we’ve been told. In reality, it’s largely a rent-seeking based system, in which a meaningful percentage of the people who earn the most money are not only not adding value to society, they’re in fact parasites feeding off the general public.”

Om Deaton nu har rätt - vore det då inte bra om det fattas demokratiskt politiska beslut inom penningpolitiken som ser till att minimera parasitismen? På vilket sätt är det bättre att självutnämnda schamaner på Riksbanken istället försöker upprätthålla förtroendet för "det sämsta tänkbara" systemet som, enligt Mervyn King, förr eller senare ändå kommer rasa oavsett hur många obegripliga trollformler schamanen Ingves hasplar ut sig?

Som sagt, antar att Riksbanken inte kommer svara på någonting :)