Är verkligen fri marknad förenligt med ekonomi?


 -----------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
-------------


Ekonomi betyder hushålla. Marknadsliberaler brukar framhäva att den"fria marknaden" är bäst på att allokera de knappa resurserna i det gemensamma hushållet som ett samhälle utgör. Men är det då inte konstigt att vid riktiga kriser, t.ex vid krig, så blir alla länder i princip kommunistiska. T.ex vid andra världskriget tilldelade staten folk ransoner av princip alla basvaror som tilldelades befolkningen. Den sk "fria marknaden" blev den svarta marknaden som var kriminaliserad. Att roffa åt sig så att andra fick leva i nöd var något fult. Att vara osolidariskt var fult - idag lever vi ju ett samhälle där motsatsen hyllas - att roffa åt sig så maximalt som möjligt på andras bekostnad är något som hyllas, då är man en vinnare, annars är man en "loser".

Så när det råder knappa fysiska förhållanden så fungerar tydligen inte den "fria marknadens" socialdarwinism utan staten måste gå in och sköta ekonomin, dvs se till att de knappa resurserna hushålls på ett vettigt sätt.

Vid kriser då det lidit brist på varor har också sociala reformer syftandes till en mer rättvis fördelning varit vanliga för att inte samhället skulle drabbas av revolutioner. Roosevelt sa t.ex att han räddat kapitalismen med sina reformer. Han införde bland annat en inkomstskatt på de rikaste på 94%.

Den kris som enligt Roosevelt hotade kapitalismen var dock inte orsakad av krig. Den stora depressionen på 1930-talet var ett resultat av att det fanns brist på pengar (enligt Friedman minskade penningmängden med 1/3 i USA). Detta berodde i sin tur på att bankerna hittat på extremt mycket krediter (dvs hittat på skulder) på 1920-talet.

Men pengar är en social konstruktion så det behöver egentligen aldrig finnas brist på pengar i ett samhälle. Så det var i mångt och mycket en fiktiv kris då det fanns varor och tjänster - det enda det fanns brist på var fiktionen pengar. När inga pengar fanns minskade efterfrågan och företag kunde inte få sina produkter sålda.Priserna på varorna sjönk och för att få upp priserna förstördes enorma mängder varor.  John Steinbeck beskriver i boken "Vredens druvor":

"”There is a crime here that goes beyond denunciation. There is a sorrow here that weeping cannot symbolize. There is a failure here that topples all our success. The fertile earth, the straight tree rows, the sturdy trunks, and the ripe fruit. And children dying of pellagra must die because a profit cannot be taken from an orange. And coroners must fill in the certificates–died of malnutrition–because the food must rot, must be forced to rot.

The people come with nets to fish for potatoes in the river, and the guards hold them back; they come in rattling cars to get the dumped oranges, but the kerosene is sprayed.

And they stand still and watch the potatoes float by, listen to the screaming pigs being killed in a ditch and covered with quicklime, watch the mountains of oranges slop down to a putrefying ooze; and in the eyes of the people there is a failure; and in the eyes of the hungry there is a growing wrath. In the souls of the people the grapes of wrath are filling and growing heavy, growing heavy for the vintage."

Andra exempel på hur varor förstördes för att få upp priserna på dessa varor som en följd av att det rådde brist på fiktionen pengar (kan tyvärr inte hitta länken längre):

Några exempel:

..10 MILLION gallons of port wine was poured on the ground in Portugal in June, 1932

…Thousands of crates of oranges were dumped in the ocean in England on July 28, 1933

…5,600,722 bags of coffee were PURCHASED and DESTROYED by the government of Brazil by April 20, 1932

…3,500,000 bales of cotton were forbidden to be produced by, Henry Wallace, US Secretary of Agriculture in February 1933

Oh—and the government paid farmers 100 MILLION DOLLARS to not grow that cotton in 1933 dollars…which is about a BILLION today


Roosevelt hade helt rätt i att kapitalismen stod på randen till självutplåning och hans "New deal" räddade kapitalismen, åtminstone temporärt.

Roosevelt hantering av den finanskris som bankerna skapat var mao ganska lik den som brukar införas vid t.ex krig. Staten tog under Roosevelt ledning stor kontroll över hur samhällets resurser skulle hushållas och fördelas.

Men det finns en stor skillnad på hur finanskriser hanteras idag när bankerna skapar brist på fiktionen pengar genom påhittad skuldsättning. Finanskriser används istället för att öka klyftorna och ta bort så många reformer som möjligt för vanligt folk.

Såsom på 90-talet när den kreditbubbla som bankerna pumpat upp efter kreditavregleringarna 1985 brast. Denna kris användes för att dra ned på den allmänna välfärden och öka klyftorna i samhället. Ingen skuld lades på den finansiella sektorn trots att den var orsaken till den fiktionen sprack. För det var inte den fiktiva finanssektorn som fick ta den ekonomisk smällen - tvärtom de har berikats än mer genom att staten minskat skatt på kapitalvinster, tagit bort arvsskatten, fastighetsskatten, gåvoskatten etc.

Och nu är vi där igen efter Coronakrisen. Bankerna har skapat en megabubbla som förr eller senare kommer spricka. Vilken väg ska vi ta? Ska vi låta bankerna sätta staten och kommunerna i än mer skuld genom att hitta på än mer krediter. Eller ska vi låta bankerna falla och ta över dem samt låta staten skapa egna pengar som kan finansiera offentliga utgifter? Ska verkligen den finansiella sektorn få skapa en till fiktiv kris så att den återigen kan sko sig på den reella ekonomin genom att skapa brist på fiktionen pengar?
 
Folk måste börja vakna upp nu från den fiktiva finansiella mardrömmen och inse att det finns alternativ. Det behöver inte finna brist på fiktionen pengar - vi måste ta ifrån bankerna rätten att hitta på skulder från luften!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Faktagranskaren professor Andreas Önnerfors tål inte fakta

ÖB Micael Bydén ska bara hålla käften!

Vi har socialism för finansiella parasiter och socialdarwinistisk kapitalism för resten av samhället