Skulder (krediter) som betalmedel kan vara en nödlösning när det är ont om pengar (WIR-systemet förklarat)
WIR-bank är ett kreditsystem i Schweiz som skapades under den stora depressionen på 1930-talet. Den stora depressionen berodde på att det inte fanns tillräckligt med pengar i samhället. Några företag i Schweiz gick samman och accepterade varandras skulder (krediter) som betalning och kunde på så sätt överleva. Detta system blev WIR-banken och krediterna som företagen ger varandra är en komplementär valuta, WIR Franc, som bara håller reda på skulderna (krediterna) mellan företagen - inga sedlar eller mynt ges ut.
Tänkte försöka förklara hur WIR-systemet har räddat företag och skyddat den Schweiziska ekonomin när bankirerna skapat brist på pengar. Det svåra i att förstå det här är att förstå att man kan betala med en skuld (kredit) - det låter så bakvänt så man har lite svårt att acceptera det. Instinktivt säger förståndet att man inte kan betala något med en skuld (kredit). Så vi börjar från början med att få upp känslan för att man faktiskt kan betala med någons skuld (kredit):
Krediter (skulder) skapas när det råder brist på pengar
Säg att Nisse inte har några pengar men är hungrig. Nisse går till korvkiosken och frågar om han får handla en korv på krita (dvs frågar om korvgubben vill ge Nisse en kredit). Korvgubben går med på att Nisse köper korven på krita och skriver en lapp där det står att "Nisse är skyldig 50 kr".
Ovan skapades en kredit då Nisse inte hade några pengar - dvs i brist på pengar skapades krediten.
Säg nu att korvgubben betalar sina skulder med de pengar han har men inte har pengar nog för att köpa nya korvar på ICA. Korvgubben frågar då om ICA-handlaren kan ta över skuldlappen som betalning. ICA-handlaren litar på Nisse och accepterar att ta emot lappen där det står att Nisse är skyldig 50 kr. Nisse är nu skyldig ICA-handlaren 50 kronor.
Ovan användes krediten återigen pga av penningbrist. Korvgubben betalade ICA-handlaren genom att överlämna lappen där det står att Nisse är skyldig 50-kronor - detta då korvgubben inte hade några pengar. Men om ICA-handlaren försöker handla varor från grossisten så kanske inte grossisten accepterar Nisses skuld som betalmedel då grossisten inte har en aning om vem Nisse är.
Hoppas att ovan klart visar att man faktiskt kan betala med någons skuld (kredit). Vad mer har vi lärt oss? Jo att
1) om det inte finns tillräckligt med pengar tvingas folk sätta sig i skuld och krediter skapas - krediter kan mao ses som en nödlösning när pengar inte finns.
2) Krediter (skulden) funktion som betalmedel har bara den räckvidd som det förtroende som den skuldsatte kan skapa. I fallet med Nisse så fungerade hans skuld (kredit) som betalmedel till ICA-handlaren men den dög inte för grossisten som inte kände Nisse. Man kan illustrera det som nedan.
3) Med krediterna kan transaktioner ske mellan köpare och säljare fastän det inte finns några pengar.
WIR-systemet
Nu har vi förhoppningsvis tillräckligt på fötterna för att förstå hur WIR-systemet räddade de Schweiziska företagen under den stora depressionen på 1930-talet då det rådde penningbrist. Några företag gick ihop i en kreditring och accepterade varandras skulder (krediter) som betalningsmedel på samma sätt som korvgubben ovan accepterade Nisses skuld (kredit) som betalning. Krediterna som företagen gav varandra skapades pga att det rådde brist på på pengar (precis såsom när Nisse ovan saknade pengar för att köpa korven). Illustrerar man WIR-kreditringen ser den ut som nedan:
WIR-systemet ser till att det finns betalningsmedel även om bankerna skulle strypa penningmängden och därför kunde de Scweisiska företagen klara sig trots penningbrist under den stora depressionen.
Skillnader mellan WIR och bankernas skulder (krediter)
Banker hittar på sina egna skulder och "lånar ut" dessa till kundkonton. Dvs banker hittar på krediter. Vad är då skillnaden mellan de krediter som bankerna hittar på och de krediter som WIR skapar? Vi punktar ned dem:
1) WIR:s krediter har en begränsad räckvidd och kan bara användas som betalmedel inom de företag som är med i kreditringen och som har förtroende för varandra. Bankernas skulder (krediter) har genom staten fått obegränsad räckvidd inom samhället och kan användas som betalmedel genom kontosystemet som ytterst Riksbanken håller i. Räckvidden för bankernas skulder (krediter) kan illustreras som nedan:
2) WIR-företagen tillhör den reella ekonomin som skapar riktiga varor och tjänster. Banker tillhör fiktionsekonomin och skapar inget som tillför samhället något - tvärtom - bankerna suger ut den verkliga ekonomin genom att sätta den verkliga ekonomin i påhittad skuld till banksystemet.
Sammanfattning och slutsatser:
Det går inte att hindra någon från att skapa krediter (skulder) när det råder penningbrist men det finns inget som säger att staten ska ge skapade krediter längre räckvidd än det förtroende som den som får krediten har. Bankernas skulder (krediter) ska, liksom Nisses skuld ovan, inte ha längre räckvidd som betalmedel än det förtroende som finns för banken. Riksbanken ska inte vara garant för bankernas skulder (krediter) och staten ska inte stötta genom t.ex oinsättningsgarantin (ordet "insättningsgaranti" är lika missvisande - för om det skett insättningar för varje kontoinnehav skulle det vara ett sk 100% reserve banking system och ingen garanti hade behövts). Ej heller ska staten sköta clearingen mellan bankerna när de kvittar sina skulder (mao bankerna ska inte ha oligopol på Riksbankens RIX-system)
-----------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
-----------------------
Tänkte försöka förklara hur WIR-systemet har räddat företag och skyddat den Schweiziska ekonomin när bankirerna skapat brist på pengar. Det svåra i att förstå det här är att förstå att man kan betala med en skuld (kredit) - det låter så bakvänt så man har lite svårt att acceptera det. Instinktivt säger förståndet att man inte kan betala något med en skuld (kredit). Så vi börjar från början med att få upp känslan för att man faktiskt kan betala med någons skuld (kredit):
Krediter (skulder) skapas när det råder brist på pengar
Säg att Nisse inte har några pengar men är hungrig. Nisse går till korvkiosken och frågar om han får handla en korv på krita (dvs frågar om korvgubben vill ge Nisse en kredit). Korvgubben går med på att Nisse köper korven på krita och skriver en lapp där det står att "Nisse är skyldig 50 kr".
Ovan skapades en kredit då Nisse inte hade några pengar - dvs i brist på pengar skapades krediten.
Säg nu att korvgubben betalar sina skulder med de pengar han har men inte har pengar nog för att köpa nya korvar på ICA. Korvgubben frågar då om ICA-handlaren kan ta över skuldlappen som betalning. ICA-handlaren litar på Nisse och accepterar att ta emot lappen där det står att Nisse är skyldig 50 kr. Nisse är nu skyldig ICA-handlaren 50 kronor.
Ovan användes krediten återigen pga av penningbrist. Korvgubben betalade ICA-handlaren genom att överlämna lappen där det står att Nisse är skyldig 50-kronor - detta då korvgubben inte hade några pengar. Men om ICA-handlaren försöker handla varor från grossisten så kanske inte grossisten accepterar Nisses skuld som betalmedel då grossisten inte har en aning om vem Nisse är.
Hoppas att ovan klart visar att man faktiskt kan betala med någons skuld (kredit). Vad mer har vi lärt oss? Jo att
1) om det inte finns tillräckligt med pengar tvingas folk sätta sig i skuld och krediter skapas - krediter kan mao ses som en nödlösning när pengar inte finns.
2) Krediter (skulden) funktion som betalmedel har bara den räckvidd som det förtroende som den skuldsatte kan skapa. I fallet med Nisse så fungerade hans skuld (kredit) som betalmedel till ICA-handlaren men den dög inte för grossisten som inte kände Nisse. Man kan illustrera det som nedan.
3) Med krediterna kan transaktioner ske mellan köpare och säljare fastän det inte finns några pengar.
WIR-systemet
WIR-systemet ser till att det finns betalningsmedel även om bankerna skulle strypa penningmängden och därför kunde de Scweisiska företagen klara sig trots penningbrist under den stora depressionen.
Skillnader mellan WIR och bankernas skulder (krediter)
Banker hittar på sina egna skulder och "lånar ut" dessa till kundkonton. Dvs banker hittar på krediter. Vad är då skillnaden mellan de krediter som bankerna hittar på och de krediter som WIR skapar? Vi punktar ned dem:
1) WIR:s krediter har en begränsad räckvidd och kan bara användas som betalmedel inom de företag som är med i kreditringen och som har förtroende för varandra. Bankernas skulder (krediter) har genom staten fått obegränsad räckvidd inom samhället och kan användas som betalmedel genom kontosystemet som ytterst Riksbanken håller i. Räckvidden för bankernas skulder (krediter) kan illustreras som nedan:
2) WIR-företagen tillhör den reella ekonomin som skapar riktiga varor och tjänster. Banker tillhör fiktionsekonomin och skapar inget som tillför samhället något - tvärtom - bankerna suger ut den verkliga ekonomin genom att sätta den verkliga ekonomin i påhittad skuld till banksystemet.
Sammanfattning och slutsatser:
Det går inte att hindra någon från att skapa krediter (skulder) när det råder penningbrist men det finns inget som säger att staten ska ge skapade krediter längre räckvidd än det förtroende som den som får krediten har. Bankernas skulder (krediter) ska, liksom Nisses skuld ovan, inte ha längre räckvidd som betalmedel än det förtroende som finns för banken. Riksbanken ska inte vara garant för bankernas skulder (krediter) och staten ska inte stötta genom t.ex oinsättningsgarantin (ordet "insättningsgaranti" är lika missvisande - för om det skett insättningar för varje kontoinnehav skulle det vara ett sk 100% reserve banking system och ingen garanti hade behövts). Ej heller ska staten sköta clearingen mellan bankerna när de kvittar sina skulder (mao bankerna ska inte ha oligopol på Riksbankens RIX-system)
-----------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
-----------------------
Kommentarer
Skicka en kommentar