Riksbankens räntehöjning påverkar troligen inte bankernas ränta mot kunderna alls
Riksbanken höjde reporäntan till 0% och det har troligen ingen som helst påverkan på de räntor som bankerna tar på de påhittade skulder de försatt t.ex boskuldslavarana i. Tänkte förenklat försöka förklara varför - en mer detaljerad redogörelse finns i min bok "Crash course i hur penning och banksystemet fungerar"
Säg att du och dina tre polare Per, Nisse och Janne bildar en sluten grupp som kan låna av varandra för att betala av räkningarna i slutet av månaden. Ibland lånar Per av dig och bland lånar du av Nisse osv beroende på vem som fått ett överskott respektive ett underskott. Då ni är gnidna mot varandra kräver ni ränta när ni lånar ut som kan vara olika beroende på hur mycket ni litar på varandra.
Säg nu att alla fyra får en jättestor löneförhöjning så att ingen behöver låna av någon då alla kommer ha ett överskott i slutet av månaden.
Ovan är en förenkling av vad som sker mellan bankerna varje dag i den sk clearingen mellan bankerna. Varje dag kvittar bankerna sina skulder inom det sk RIX-systemet på Riksbanken. Det är ett helt slutet system som ska sluta på plus minus noll varje dag. De banker som hamnar på minus måste låna av de banker som hamnar på plus. Räntan som bankerna tar mellan sig kallas Stibor och varierar beroende på hur mycket bankerna litar på varandra.
Om bankerna inte litar på varandra och plusbankerna inte lånar ut till minusbankerna kan ingen kvittning ske och hela betalsystemet kan frysa fast (den sk interbank lending tvärnitar). Då kan en plusbank låna ut sitt överskott till Riksbanken. Riksbanken ger då plusbanken en ränta motsvarande reporäntan minus 0,1% (då reporäntan nu är noll så "får banken mao -0,1% i ränta - dvs banken måste mao betala för att låna ut till Riksbanken). Riksbanken lånar sedan ut det den lånade in av plusbanken till minusbanken som måste betala reporänta + 0,75% (Riksbanken tjänar mao 0,85%, dvs skillnaden mellan inlåningsräntan och utlåningsräntan)
Men ovan är ju inget som plusbankerna har lust med - de vill ju inte betala för att låna ut sitt överskott till Riksbanken. De håller därför på sitt överskott och kvittningen på RIX riskerar tvärnita i vilket fall.
Det är här den sk QE kommer in. Riksbanken kan skapa pengar från ingenting och köpa tillgångar av bankerna så att alla banker hamnar på plus. Bankerna behöver då inte låna av varandra till stibor ränta eller av Riksbanken till reporänta (precis såsom du, Per, Nisse och Janne inte behövde låna av varandra när ni alla hade överskott).
De sista åren har Riksbanken köpt statsobligationer av bankerna och på så sätt fyllt på så att alla bankerna haft överskott och inte behövt låna av varandra i någon större grad. Och om bankerna inte behöver låna av varandra varken till stibor eller reporänta så påverkar ju inte dessa räntor vad banken tar i ränta av de sk "låntagarna" (som inte lånat någonting alls mer än påhitt från bankerna).
Vid finanskrisen 2008 höll "interbank lending" mellan bankerna på att frysa fast av just ovan anledning - plusbankerna slutade lita på minusbankerna och hela betalsystemet var på vippen att totalkollapsa. Riksbanken fyllde då på bankernas kassor genom att köpa bankernas bostadsobligationer för motsvarande 500 miljarder kronor (staten satt som mest med hälften av bankernas bostadsobligationer). Alla banker hamnade då på plus och ingen bank behövde låna av någon annan bank till stibor-ränta eller av Riksbanken till reporänta. Affärsvärlden skrev om detta i en intressant artikel, citat:
"Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra."
Riksbanken har i dagsläget köpt statsobligationer för motsvarande 350 miljarder kronor - Riksbanken har mao inte fyllt på bankerna lika mycket som 2008 så minusbankerna måste troligen tigga om att få låna av plusbankerna till stiborränta. Men Riksbanken måste se till att bankerna har så mycket pengar (likviditet) att minusbankerna inte behöver tigga för mycket för att låna av plusbankerna - för drar stibor-räntan iväg höjer bankerna räntorna mot kunderna och då riskerar bostadsbubblan att spricka (Riksbanken räddade mao bankerna 2008 genom att lappa ihop bostadsbubblan så att bankerna kunde blåsa upp den igen efter finanskrisen).
Så för att göra en lång historia kort:
Då Riksbanken fyller på bankernas kassor genom QE behöver bankerna knappt låna varken till stibor eller reporänta. Reporäntan har mao i dagsläget väldigt lite med vad bankerna tar ut i ränta från t.ex boskuldslavar.
Hoppas det gick hjälpligt att förstå. Om någon har facebook så dela gärna - jag har hoppat av facebook på grund av tidsbrist och annat.
Säg att du och dina tre polare Per, Nisse och Janne bildar en sluten grupp som kan låna av varandra för att betala av räkningarna i slutet av månaden. Ibland lånar Per av dig och bland lånar du av Nisse osv beroende på vem som fått ett överskott respektive ett underskott. Då ni är gnidna mot varandra kräver ni ränta när ni lånar ut som kan vara olika beroende på hur mycket ni litar på varandra.
Säg nu att alla fyra får en jättestor löneförhöjning så att ingen behöver låna av någon då alla kommer ha ett överskott i slutet av månaden.
Ovan är en förenkling av vad som sker mellan bankerna varje dag i den sk clearingen mellan bankerna. Varje dag kvittar bankerna sina skulder inom det sk RIX-systemet på Riksbanken. Det är ett helt slutet system som ska sluta på plus minus noll varje dag. De banker som hamnar på minus måste låna av de banker som hamnar på plus. Räntan som bankerna tar mellan sig kallas Stibor och varierar beroende på hur mycket bankerna litar på varandra.
Om bankerna inte litar på varandra och plusbankerna inte lånar ut till minusbankerna kan ingen kvittning ske och hela betalsystemet kan frysa fast (den sk interbank lending tvärnitar). Då kan en plusbank låna ut sitt överskott till Riksbanken. Riksbanken ger då plusbanken en ränta motsvarande reporäntan minus 0,1% (då reporäntan nu är noll så "får banken mao -0,1% i ränta - dvs banken måste mao betala för att låna ut till Riksbanken). Riksbanken lånar sedan ut det den lånade in av plusbanken till minusbanken som måste betala reporänta + 0,75% (Riksbanken tjänar mao 0,85%, dvs skillnaden mellan inlåningsräntan och utlåningsräntan)
Men ovan är ju inget som plusbankerna har lust med - de vill ju inte betala för att låna ut sitt överskott till Riksbanken. De håller därför på sitt överskott och kvittningen på RIX riskerar tvärnita i vilket fall.
Det är här den sk QE kommer in. Riksbanken kan skapa pengar från ingenting och köpa tillgångar av bankerna så att alla banker hamnar på plus. Bankerna behöver då inte låna av varandra till stibor ränta eller av Riksbanken till reporänta (precis såsom du, Per, Nisse och Janne inte behövde låna av varandra när ni alla hade överskott).
De sista åren har Riksbanken köpt statsobligationer av bankerna och på så sätt fyllt på så att alla bankerna haft överskott och inte behövt låna av varandra i någon större grad. Och om bankerna inte behöver låna av varandra varken till stibor eller reporänta så påverkar ju inte dessa räntor vad banken tar i ränta av de sk "låntagarna" (som inte lånat någonting alls mer än påhitt från bankerna).
Vid finanskrisen 2008 höll "interbank lending" mellan bankerna på att frysa fast av just ovan anledning - plusbankerna slutade lita på minusbankerna och hela betalsystemet var på vippen att totalkollapsa. Riksbanken fyllde då på bankernas kassor genom att köpa bankernas bostadsobligationer för motsvarande 500 miljarder kronor (staten satt som mest med hälften av bankernas bostadsobligationer). Alla banker hamnade då på plus och ingen bank behövde låna av någon annan bank till stibor-ränta eller av Riksbanken till reporänta. Affärsvärlden skrev om detta i en intressant artikel, citat:
"Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra."
Riksbanken har i dagsläget köpt statsobligationer för motsvarande 350 miljarder kronor - Riksbanken har mao inte fyllt på bankerna lika mycket som 2008 så minusbankerna måste troligen tigga om att få låna av plusbankerna till stiborränta. Men Riksbanken måste se till att bankerna har så mycket pengar (likviditet) att minusbankerna inte behöver tigga för mycket för att låna av plusbankerna - för drar stibor-räntan iväg höjer bankerna räntorna mot kunderna och då riskerar bostadsbubblan att spricka (Riksbanken räddade mao bankerna 2008 genom att lappa ihop bostadsbubblan så att bankerna kunde blåsa upp den igen efter finanskrisen).
Så för att göra en lång historia kort:
Då Riksbanken fyller på bankernas kassor genom QE behöver bankerna knappt låna varken till stibor eller reporänta. Reporäntan har mao i dagsläget väldigt lite med vad bankerna tar ut i ränta från t.ex boskuldslavar.
Hoppas det gick hjälpligt att förstå. Om någon har facebook så dela gärna - jag har hoppat av facebook på grund av tidsbrist och annat.
Kommentarer
Skicka en kommentar