Frågar Riksbanken om att bankerna får en total skuldavskrivning gentemot kontokunderna om det kontantlösa samhället införs.

Uppdaterar om jag får svar.

Hej!

Idag utgörs 98% av penningmängden som allmänheten (inklusive staten och företag) kan nyttja av bankernas skulder på centralbankspengar till kontokunder. Endast 2% av penningmängden är centralbankspengar i form av kontanter.

Det enda sättet bankerna kan betala sina skulder till kontokunder är genom att kontokunder gör uttag av centralbankspengar, dvs kontanter.

Redan idag har bankerna mao en 98%-ig skuldbefrielse gentemot kontokunderna. Men säg att kontanterna försvinner iom det kontantlösa samhället - då kommer hela penningmängden bestå av bankernas skulder till kontoinnehavarna men ingen kommer kunna kräva av bankerna att de ska betala sin skulder.

Det finns mao ett enormt incitament för bankerna att försöka nå en 100% skuldavskrivning gentemot kontokunderna. Men när Riksbanken beskriver utvecklingen mot det kontantlösa samhället avstår Riksbanken konsekvent från att beskriva detta som ett motiv (troligen det största motivet för bankerna). Varför avstår r Riksbanken från det?

Jag vet att Riksbanken vill införa e-kronor, så att allmänheten kan komma åt centralbankspengar genom Riksbankskontona som komplement till kontantuttag. Vore det då inte lämpligt att Riksbanken också angav att skälet till det även är att se till att bankerna inte ska få en total skuldavskrivning gentemot kontokunderna?

Jag skulle också vilja ha en förklaring till varför vissa privat intressens skulder (bankernas skulder) överhuvudtaget ska få ha status som pengar i penningmängden? Är inte pengars funktion att döda, dvs betala skulder - inte föda skulder såsom bankerna gör när bankerna hittar på sina egna skulder (IOU:s) och "lånar ut" dem till kundkonton? Är det inte bakvänt med ett betalsystem där bankerna föder fler skulder än vad som betalas av? Varför ska företag vars vinst bygger på att föda så maximalt mycket skulder som möjligt ha hand om ett betalsystem som rimligtvis borde ha den motsatta uppgiften - att betala, dvs döda, så många skulder som möjligt? Hur kan Riksbanken påstå sig verka för ett "effektivt" betalsystem när systemet föder fler skulder än vad som betalas av?

Uppdatering 14/5 2019:

Fick följande blajsvar från Riksbanken:

Hej! För att få svar på dina frågor om bakgrunden till Riksbankens arbete med att undersöka om det är möjligt att ge ut ett digitalt komplement till kontanter, så kallade e-kronor, rekommenderar vi att du läser våra e-kronarapporter: https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/e-krona/e-kronarapporter/

På vår webbplats finns sidan ”Vad är pengar?” där du kan läsa mer om vad pengar är och hur de skapas: https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/riksbankens-uppdrag-inom-betalningar/vad-ar-pengar/

En fördjupad beskrivning av hur pengar skapas finns i Den svenska finansmarknaden från 2015, se sidan 65, under rubriken ”Hur skapas pengar?”: https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/den-svenska-finansmarknaden/svenska/2015/den-svenska-finansmarknaden-2015

Mitt svar:

Men inget av ovan ger ett svar på frågan varför bankernas skulder ska få ingå i penningmängden eller hur bankerna ska kunna betala sina skulder till kontokunderna om de fysiska kontanterna avskaffas. Ej heller besvaras frågan varför Riksbanken inte adresserar det faktum att bankerna har ett enormt incitament till att verka för att kontanternas avskaffas då detta skulle innebära en total skuldavskrivning för bankerna gentemot kontokunderna.

Vore tacksam om ni ville besvara frågorna istället för att hänvisa till skrifter som överhuvudtaget inte tar upp frågeställningarna

MVH

Micke

Uppdatering 21/5 

 Att bankerna kan skapa pengar är en direkt konsekvens av den lagstiftning som vi har i Sverige och det fungerar på principiellt samma sätt i hela världen. Det är inget som Riksbanken har bestämt. En bank kan naturligtvis betala sina skulder till kontokunder genom att föra över deras pengar till en annan bank, men för att föra dem ut ur banksystemet behövs kontanter (centralbankspengar). Det är en viktig aspekt av centralbankspengar och en av orsakerna till att Riksbanken utreder en eventuell e-krona, det vill säga att ge allmänheten tillgång till digitala centralbankspengar. En frånvaro av centralbankspengar skulle dock inte innebära en skuldavskrivning för bankerna gentemot kontokunderna. Riksbanken har under en längre tid påtalat att det behövs skärpta krav på bankerna vad gäller kontanthantering och tillhandahållande av kontanttjänster. Riksbanken har bidragit med information och kunnande till regeringens utredning ”Tryggad tillgång till kontanter”, skrivit remissvar, debattartiklar och så vidare. Här kan du läsa mer om det: 
 Tryggad tillgång till kontanter - betänkande från Riksbankskommittén





Mitt svar:

Fortfarande inget svar på frågan varför bankernas skulder ska ses som pengar.

En bank övertar inte en annan banks skuld vid en kontotransaktion utan att kompenseras av den enkla anledningen att den mottagande banken inte ser den andra bankens skulder såsom pengar. Den mottagande banken ser den andra bankens kundkonton för vad de per definition är - dvs den andra bankens skuld på centralbankspengar till kontokunden. (att bankerna inte ens själva ser sina skulder till kontokunderna såsom pengar är ytterligare ett skäl till att de inte ska ingå i penningmängden)

Vid en kontotransaktion mellan en bank till en annan bank övertar den mottagande banken skulden på centralbankspengar till kontoinnehavaren (efter att ha kvittat skulden genom RIX). Banksystemet som helhet har mao INTE betalat sin skuld på centralbankspengar till kontoinnehavaren. Systemet kan mao ses som en kartellbildning där bankerna samarbetar genom Riksbankens för att slippa betala sina skulder gentemot kontokunderna (och om det kontantlösa samhället införs kommer kartellen få en total skuldavskrivning gentemot kontokunderna).

Det är bra att Riksbanken arbetar för att bryta upp den kartellbildningen och försöker utarbeta ett system där bankerna ska ha samma moraliska ansvar att betala sina skulder som alla andra parter åläggs i samhället. Det nuvarande systemet kan lätt drabbas av grava trovärdighetsproblem om bankerna får fortsätta vara ett frälse med nästintill noll betalningsplikt gentemot kontokunderna

Jag har frågat partierna om varför bankernas skulder ska ha status såsom pengar i penningmängden. De ger mig, liksom Riksbanken, inget svar.

-----------------
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
----------------