Varför tillåts bankernas skulder ingå i penningmängden?

Boken som mekaniskt beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
----------------

UPPMANING
Fråga alla politiker:

Varför tillåts bankernas skulder ingå i penningmängden? Jag uppdaterar vart efter jag får svar och i mån av att jag orkar/hinner fråga:

Fick följande undvikande svar från Nordea:
Den typen av frågor skulle jag säga bäst lämpar sig för Riksbanken, vår centralbank och de som faktiskt tar beslut om och reglerar penningmängden i Sverige.
Penningmängden är den totala mängden pengar som cirkulerar i landets ekonomi, alltså både skulder och tillgångar.
En skuld ingår med andra ord i penningmängden oavsett om det gäller en centralbank, privat bank eller en privatperson.
Funderar du över rent tekniska aspekter kring reglering av privatbankers utlåning skulle jag läsa på Riksdagens hemsida, det är nämligen något som regleras i Lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar - vill du läsa om den finns länk här:

https://www.riksdagen.se/.../lag-20061371-om...

Där finns mer detaljer gällande kapitaltäckningskrav, vilket innebär att ett institut behöver väga upp den kreditrisk man tar med en viss mängd eget kapital.
Ha en bra dag! /Andreas

Varvid jag svarade:

Jo, att Nordeas skulder (liksom övriga bankers) skulder ingår i penningmängden är jag medveten om och att de cirkulerar som betalmedel. Jag är också medveten om att Nordea hittar på sina egna skulder och "lånar ut" dem till kundkonton (men Nordea skulle ju aldrig säga till kontoinnehavaren att banken "lånar ut" sina egna skulder - det låter ju inte så bra. Jag är också medveten om det finns olika kapitaltäckningskrav enligt Basel 3 för hur mycket Nordea får hitta på av sina egna skulder och "låna ut" till kundkonton. Men det är inget svar på frågan.

Så jag antar att jag får nöja mig med att Nordea inte vet eller inte vill besvara frågan varför Nordeas skulder ska tillåtas ingå i penningmängden.

Vidare är inte centralbankspengar (dvs bankernas kontoinnehav på Riksbanken samt sedlar och mynt) en skuld längre för staten sedan guldmyntfoten avskaffades 1931. Att de skrivs som en skuld på Riksbankens balansräkning är bara en kvarleva från när man kunde kräva guld från Riksbanken i utbyte mot centralbankspengar. I verkligheten har Riksbanken ingen skuld. Centralbankspengar är ren fiat numer.

Varvid Nordea svarade:

Nu var just skulden och dess fordringsägare endast ett exempel, men tack för klargörandet.
Vad bra att du är medveten om att privatbankernas utlåningskapacitet regleras i lag och att penningmängden är något Riksbanken, som vår centralbank, ansvarar för.
Eventuella förslag på förbättring eller alternativ till vår nuvarande penningpolitik och cirkulation vad gäller både skulder och tillgångar skulle jag som sagt rekommendera att ta till Riksbanken, grundad år 1668.
Fortsatt trevlig Annandag påsk! /Andreas Lindberg

Varvid jag svarade:

Fortfarande inget svar på frågan varför bankernas skulder tillåts ingå i penningmängden. Men du kanske kan svara på frågan hur Nordea kan "låna ut" till ett kundkonto när kundkontot bara kan innehålla en notering av vad banken lånat av kontokunden?
Nordea svarade:
Varför lagstiftare och Riksbanken valt att utforma det på detta sätt skulle jag som min kollega hänvisa dig till just Riksbanken. I och med att vår centralbank är de som tar beslut och reglerar penningmängden i Sverige. //Fredrik

Varvid jag svarade:
Men Nordea måste väl kunna svara på hur ni kan "låna ut" till ett kundkonto som bara kan berätta vad banken lånat av kunden? Eller är det så illa att Nordeas personal inte vet vad de sysslar med?






Får ni något svar så skriv gärna i kommentarena.