Banklögns-lexikon

Nästintill allt som bankerna påstår är direkta lögner. Här ett banklögns-lexikon. Jag lägger till vartefter - kom gärna med egna förslag.

Politiker, Riksbanken etc måste låtsas som om dessa lögner är sanna för att inte "riskera" den "finansiella stabiliteten". 

A

Avista
Avista avser kundkonton där kontokunden kan kräva att banken ska betala sin skuld omgående (t.ex genom bankomaten). Då kontokunden har begränsad rätt att göra "uttag" från t.ex bankomater och då antalet bankkontor blir allt färre kan inte kontokunden kräva att banken omgående ska betala sin skuld genom "uttag". Vid "uttag" av större belopp får man vänta många dagar innan banken betalar sin skuld. Vid bankrusningar stängs bankomaterna eller ytterligare "uttagsbegränsningar" införs. Då bankerna inte kan uppfylla att omgående betala sina skulder till kontokunderna är begreppet avista en lögn.

F

Finansindustrin
Finansparasitism är ett mer korrekt ord. Banker producerar inget mer än skuld och enligt t.ex ekonomiprofessorerna Richard Werner och Michael Hudson ska t.ex bankers verksamhet dras av ifrån BNP (värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land) då de suger ut den reella ekonomin. Även grundaren av dt moderna BNP-måttet, Simon Kuznets, ansåg att den finansiella sektorn inte skulle räknas in i BNP.

I

Inlåning 
Se "låna in"


Insättning
Om du går till banken och gör en "insättning" av kronor i form av sedlar och/eller mynt så är det ett lån du ger banken. Om jag lånar pengar av dig skulle det låta fel att säga att du tar emot en insättning.


Insättningsgaranti

Bankens skuld till dig på ditt konto räknas sedan in i penningmängden, såsom t.ex avista.  98%  av penningmängden består dock av "insättningar" som banken aldrig tagit emot kontoinnehavarna. Banker har hittat på dessa "insättningar" från luften och skrivit ned bankens skulder på kundernas konton. Mao borde den sk "insättningsgarantin" mer rätt kalla oinsättningsgarantin då staten garanterar att betala de skulder banken fått till kontokunderna för "insättningar"som aldrig skett.

G

Ge ut lån

Då banken inget lånar ut är det inget lån. Banken "ger" heller ingenting.

När bankerna tar kallar bankerna det för att banken ger, t.ex är banken kredittagare av det som skrivs på kundkontot men banken påstår att den är kredigivare när den påstår sig "låna ut" till kundkontot.
Samma sak gäller orden långivare och låntagare.

K

Kreditgivare 
Banken påstår sig vara kreditgivare när banken påstår sig "låna ut" till kundkontot vilket är en direkt lögn. Banken är alltid kredittagare och kontokunden är kreditgivare av det som skrivs på kundkontot - dvs precis tvärtemot vad banken påstår.

Kredittagare
Banken påstår att kontokunden är kredittagare när banken påstår sig "låna ut" till kundkontot vilket är en direkt lögn. Banken är alltid kredittagare och kontokunden är kreditgivare av det som skrivs på kundkontot - dvs precis tvärtemot vad banken påstår.

Kronor
Banken ljuger när den säger att den "lånar ut" kronor i form av centralbankspengar till kundkontot. Kundkontot kan per definition bara innehålla bankens skuld på centralbankspengar, dvs kronor, till kontokunden och inte en endaste krona.

L

Likviditet

Ordet likvid är ett ord som missbrukas något enormt. För vad innebär likvid? Jo att man har pengar och inte sitter i skuld. Man kan likvidera (döda) sin skuld om man är likvid. Men motsatsen hävdas av ekonomer då bankernas skulder/krediter (dvs ditt och mitt kontoinnehav) påstås ingå i vad ekonomer kallar likviditet. Men då nästintill hela penningmängden består av bankernas skulder/krediter så ökar bara illikviditeten i takt med att bankerna hittar på mer skulder/krediter.

Att tro att man ökar likviditeten genom att öka skuldsättningen är en logisk kortslutning - mer skulder skapar inte mer likviditet i samhället - tvärtom - det skapar mer obetalbara skulder - det blir bara en fråga om vem som ska bära den ökade påhittade skuldmassan .

Någon gång måste det uppenbara åtgärdas - att bankernas skulder/krediter lyfts ut ur penningmängden då de helt enkelt inte är pengar. Sedan kan staten göra det den ska göra - skapa skuldfria pengar som gör att folk kan likvidera sina skulder.

Likviditetsstöd

Lik-vid-liv-stöd är ett mer korrekt uttryck då Riksbanken håller lik vid liv. Riksbanken köper upp tillgångar från bankerna som håller på att bli värdelösa så att zombiebankerna kan hålla sig på fötterna. Om Riksbanken gör vad den borde göra - kräva att få bankernas aktiekapital - skulle banken gått omkull och staten skulle kunna nationalisera den om den är samhällsviktig.

Lån

Att banken lånar ut till kundkontot är en lögn då kundkontot bara kan berätta vad banken lånar in av kontokunden vid insättningar

Lånar in
Banken påstår sig ha "lånat in" det den "lånar ut" till kundkontot fast kundkontot bara kan berätta vad banken lånar in av kontokunden då kontokunden gjort en insättning - dvs tvärtemot vad banken påstår. En variant är begreppen "inlåning" och "utlåning".

Lånar ut
Banken påstår att den "lånar ut" till kundkontot fast kundkontot bara kan berätta vad banken lånar in av kontokunden då kontokunden gjort en insättning - dvs tvärtemot vad banken påstår.


Långivare 
Banken påstår sig vara långivare när banken när den påstår sig "låna ut" till kundkontot vilket är en direkt lögn. Banken är alltid låntagare av det som skrivs på kundkontot - dvs precis tvärtemot vad banken påstår.


Låntagare
Banken påstår att kontokunden är låntagare när banken påstår sig "låna ut" till kundkontot. Banken är alltid låntagare av det som skrivs på kundkontot - dvs precis tvärtemot vad banken påstår.

P

Pant 
Kunden påstås ge ifrån sig en pant, t.ex bostaden, när banken ljuger om att den "lånar ut" till kundkontot. Men då det i verkligheten är banken som är låntagare så kan det inte kallas pant. Kanske anti-pant då låntagaren kräver att  hålla en tillgång av långivaren.

R

Räntenetto
Förut sas det att räntenettot var skillnaden mellan inlåningsränta och utlåningsränta men sedan bl.a Bank of Englamd fastställt att bankerna inte lånar ut inlånade pengar så har den lögnen blivit för uppenbar. Istället började räntenettot definieras som skillnaden mellan bankens "upplåningsränta" och den ränta kontokunderna betalade för sina "lån". Vilket är en lika stor lögn det med då bankerna inte heller "lånar ut" vad de "lånar upp". Banken lånar i verkligheten inte ut någonting alls då banken hittar på sina egna skulder till kundkontona och inbillar kontokunden att hen "lånar" dessa av banken. Så även den lögnen har börjat suddas ut. Wiki har t.ex helt tagit bort påståendet om att räntenettot är skillnaden mellan "inlåningsräntan" (alternativt "upplåningsräntan") och utlåningsräntan:

"betecknar då nettot mellan vad en bank tar in i ränta på utlånade pengar och vad banken betalar kunderna i form av sparränta"

Idag flyter begreppet omkring och definieras lite hursomhelst enligt ovan. Ordet räntenetto är kanske det mest uppenbara exemplet på hur en av bankernas lögner måste omdefinieras när en annan lögn inte längre håller.

S

Skuld
Banken påstår att kontokunden blir skyldig banken det som banken påstår att den "lånar ut" till kundkontot. I verkligheten är det tvärtom - banken är per definition alltid skyldig kontokunden det som står skrivet på kundkontot.

T

Ta ett lån från banken
Ordet ta används ofta av bankerna på ett lögnaktigt sätt, såsom i uttrycken låntagare eller "ta ett lån". Ta är förknippat med stöld och om någon ska anklagas för stöld så är det banken. Banken tar ett lån av kontokunden när banken köper en försäkring (promissory note på engelska) på krita. Banken skriver sedan upp sin skuld på kundens konto och påstår sedan att banken  "gett ett lån" till kontokunden (se banklögnen "ge ett lån") . Då banken aldrig har för avsikt att betala sin skuld till kontokunden så är det snarast banken som tar av kontokunden

Ordet ta används ofta i olika lögnaktiga kombinationer av banken, såsom: uttag, låntagare etc.

U

Utlåning
Se "låna ut"

Uttag
Kontokunden gör inget "uttag" när banken betalar av på sin skuld till kontokunden genom t.ex bankomaten. Om du lånar 500 kronor av mig så skulle jag inte förstå vad du menade om du sa att jag skulle göra ett "uttag" när jag krävde tillbaka pengarna.

Uttagsbegränsningar
Skulle banken vara sanningsenlig skulle banken säga att banken inte kan eller är villig att betala sina skulder (se uttag)

-----------

Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar

----------------