Finansmarknaden är en parasitär Shylock-antimarknad som måste avlivas genom skuldavskrivningar
Boken som beskriver hur bank och penningsystemet rent mekaniskt fungerar kan beställas här:
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
--------------
På en riktig marknad sker ett avslut - t.ex när du ger en 100-lapp till torghandlaren för frukten du köpte. När torghandlaren fått 100-lappen är affären avslutad och ingen skuld kvarstår. På en utopisk riktig marknad avvecklas alla skulder i samband med köpet av varan eller tjänsten.
I ett skuld dvs kreditbaserat betalsystem sker färre riktiga avslut och skulderna kvarstår. Säg att du en dag handlar på krita hos torghandlaren för 100 kronor . Då har skulderna i samhället ökat med 100 kronor och du sitter i skuld till torghandlaren . Säg att du nästkommande dag måste handla på krita igen hos torghandlare och torghandlaren ger dig en till kredit på 100 kronor då han är schyst och inte vill se dig svälta. Nu sitter du med 200 kr i skuld till torghandlaren.
Dvs ju mer som "betalas" på krita desto färre avslut och desto fler skulder ansamlas då ingen slutgiltig betalning egentligen skett. Till slut bildas det ett kreditberg (dvs ett skuldberg) av oavslutade transaktioner.
Torghandlaren ovan gav dig en kredit av omtanke. Troligen skulle han inte heller kräva ett skålpund av ditt kött i fall du inte kan betala tillbaka. Han skulle med all säkerhet efterskänka skulden av ren medmänsklighet.
Men bankerna har motsatt moral till torghandlaren ovan. Bankerna skapar skulder, dvs krediter, från ingenting genom att hitta på bankens egna skulder och "låna ut" dessa till kundkonton (japp, det är precis så idiotiskt som det låter). Kontokunden kan sedan använda bankens skuld, dvs hens kontoinnehav, som betalmedel när hen t.ex köper mat på Coop. Då affären accepterar bankens skuld, dvs ditt kontoinnehav, som betalmedel så sker ett avslut mellan dig och mataffären - dvs du är efter betalningen inte skyldig Coop något. MEN din skuld till banken kvarstår (den sk lånehandlingen du skrev på) och bankens skuld till dig kvarstår också (ditt konto är bankens skuld till dig).
Mao ju mer krediter bankerna får hitta på desto mindre avslut blir det och desto större skuldberg ansamlas. Istället för att ha ett betalsystem där skulder dödas får vi ett system där bankerna föder fler skulder än de dödar. Till slut blir systemet så nedtyngt av påhittade skulder till bankerna att betalsystemet havererar. Det är det som sker nu.
Och till skillnad mot torghandlaren ovan så är bankerna beredda att gå över lik för att de påhittade skulderna till bankerna ska betalas. De skiter t.ex fullständigt i hur många som tar livet av sig när folk blir av med hus och hem för att de inte längre kan betala av på de påhittade skulderna till bankerna. Bankerna "affärsmodell" bygger ju på att sätta så många som möjligt i så stor skuld som möjligt och likt Shylock kräva "tillbaka" det de aldrig lånat ut (banken lånar inget ut när den påstår sig kunna "låna ut" sin egen skuld till ett kundkonto - man kan inte låna ut sin egen skuld - men likt förbannat är det vad bankerna påstår sig kunna).
Bankerna har genom sitt kreditpåhittande skapat ett gigantiskt skuldberg. Berget av oavslutade transaktioner, dvs skulderna som bankerna hittat på, har förlamat den verkliga ekonomin. Utsugna av det parasitära finansiella systemet svälter den verkliga ekonomin ihjäl.
Det finns bara en väg ut ur det här och det är en nollställning av skulderna, dvs en avveckling av skuldberget som bankerna byggt upp med sina krediter - dvs det krävs en skuldavskrivning. I samband med skuldavskrivningen måste bankerna tas ifrån sin rätt att sätta allt i skuld med intet - dvs bankerna ska inte längre få hitta på krediter från luften och bygga upp ett nytt skuldberg. Bankerna måste därför nationaliseras och ska de någonsin privatiseras igen ska de syssla med vad de ljuger om att de gör nu - ta emot insättningar och hjälpa till att låna ut dessa.
För att rädda detta överskuldsatta system köper centralbankerna nu skuldbrev som bankerna hittat på. Det skulle kunna vara början på en skuldavskrivning. Riksbanken köper t.ex upp bostadsobligationer och blir därmed ägare av de boskuldslavar som bankerna förslavat genom att trissa upp priserna på bostäder med sina påhittade krediter. Riksbanken, dvs staten, skulle kunna efterskänka alla skulder i samband med att bankerna nationaliseras. En total omstrukturering av det finansiella systemet måste ske. De finansiella fiktionerna måste underordnas den verkliga ekonomin.
Alternativet till att vi inte erkänner bankernas bedrägeri och parasitism är att ekonomin i evighet kommer tyngas ned av de evigt växande påhittade skuldbergen. Om vi vill ha fungerande marknader måste parasiten avlivas och dess parasitrov återbördas till folket.
De enorma klyftor som det finansiella systemet skapat måste omfördelas. De flesta rika har genom finansiell spekulation parasiterat sig till sin rikedom och de bör skattas hårt. Samtidigt bör en medborgarlön ges ut till de som blivit utsugna av det finansiella systemet.
Riksbankens ska inte heller längre vara självständig. Riksbanken har visat om och om igen att den omhuldar den fiktiva finansiella ekonomin mer än den reella ekonomin. Riksbanken måste demokratiseras så att politikerna kan använda Riksbankens förmåga att skapa skuldfria pengar för att återuppliva den verkliga ekonomin. Som ekonomiprofessor Michael Hudson säger nedan står valet för politikerna mellan att hålla den finansiella parasiten eller den verkliga ekonomin vid liv.
Crash course i hur penning och banksystemet fungerar
--------------
På en riktig marknad sker ett avslut - t.ex när du ger en 100-lapp till torghandlaren för frukten du köpte. När torghandlaren fått 100-lappen är affären avslutad och ingen skuld kvarstår. På en utopisk riktig marknad avvecklas alla skulder i samband med köpet av varan eller tjänsten.
I ett skuld dvs kreditbaserat betalsystem sker färre riktiga avslut och skulderna kvarstår. Säg att du en dag handlar på krita hos torghandlaren för 100 kronor . Då har skulderna i samhället ökat med 100 kronor och du sitter i skuld till torghandlaren . Säg att du nästkommande dag måste handla på krita igen hos torghandlare och torghandlaren ger dig en till kredit på 100 kronor då han är schyst och inte vill se dig svälta. Nu sitter du med 200 kr i skuld till torghandlaren.
Dvs ju mer som "betalas" på krita desto färre avslut och desto fler skulder ansamlas då ingen slutgiltig betalning egentligen skett. Till slut bildas det ett kreditberg (dvs ett skuldberg) av oavslutade transaktioner.
Torghandlaren ovan gav dig en kredit av omtanke. Troligen skulle han inte heller kräva ett skålpund av ditt kött i fall du inte kan betala tillbaka. Han skulle med all säkerhet efterskänka skulden av ren medmänsklighet.
Men bankerna har motsatt moral till torghandlaren ovan. Bankerna skapar skulder, dvs krediter, från ingenting genom att hitta på bankens egna skulder och "låna ut" dessa till kundkonton (japp, det är precis så idiotiskt som det låter). Kontokunden kan sedan använda bankens skuld, dvs hens kontoinnehav, som betalmedel när hen t.ex köper mat på Coop. Då affären accepterar bankens skuld, dvs ditt kontoinnehav, som betalmedel så sker ett avslut mellan dig och mataffären - dvs du är efter betalningen inte skyldig Coop något. MEN din skuld till banken kvarstår (den sk lånehandlingen du skrev på) och bankens skuld till dig kvarstår också (ditt konto är bankens skuld till dig).
Mao ju mer krediter bankerna får hitta på desto mindre avslut blir det och desto större skuldberg ansamlas. Istället för att ha ett betalsystem där skulder dödas får vi ett system där bankerna föder fler skulder än de dödar. Till slut blir systemet så nedtyngt av påhittade skulder till bankerna att betalsystemet havererar. Det är det som sker nu.
Och till skillnad mot torghandlaren ovan så är bankerna beredda att gå över lik för att de påhittade skulderna till bankerna ska betalas. De skiter t.ex fullständigt i hur många som tar livet av sig när folk blir av med hus och hem för att de inte längre kan betala av på de påhittade skulderna till bankerna. Bankerna "affärsmodell" bygger ju på att sätta så många som möjligt i så stor skuld som möjligt och likt Shylock kräva "tillbaka" det de aldrig lånat ut (banken lånar inget ut när den påstår sig kunna "låna ut" sin egen skuld till ett kundkonto - man kan inte låna ut sin egen skuld - men likt förbannat är det vad bankerna påstår sig kunna).
Bankerna har genom sitt kreditpåhittande skapat ett gigantiskt skuldberg. Berget av oavslutade transaktioner, dvs skulderna som bankerna hittat på, har förlamat den verkliga ekonomin. Utsugna av det parasitära finansiella systemet svälter den verkliga ekonomin ihjäl.
Det finns bara en väg ut ur det här och det är en nollställning av skulderna, dvs en avveckling av skuldberget som bankerna byggt upp med sina krediter - dvs det krävs en skuldavskrivning. I samband med skuldavskrivningen måste bankerna tas ifrån sin rätt att sätta allt i skuld med intet - dvs bankerna ska inte längre få hitta på krediter från luften och bygga upp ett nytt skuldberg. Bankerna måste därför nationaliseras och ska de någonsin privatiseras igen ska de syssla med vad de ljuger om att de gör nu - ta emot insättningar och hjälpa till att låna ut dessa.
För att rädda detta överskuldsatta system köper centralbankerna nu skuldbrev som bankerna hittat på. Det skulle kunna vara början på en skuldavskrivning. Riksbanken köper t.ex upp bostadsobligationer och blir därmed ägare av de boskuldslavar som bankerna förslavat genom att trissa upp priserna på bostäder med sina påhittade krediter. Riksbanken, dvs staten, skulle kunna efterskänka alla skulder i samband med att bankerna nationaliseras. En total omstrukturering av det finansiella systemet måste ske. De finansiella fiktionerna måste underordnas den verkliga ekonomin.
Alternativet till att vi inte erkänner bankernas bedrägeri och parasitism är att ekonomin i evighet kommer tyngas ned av de evigt växande påhittade skuldbergen. Om vi vill ha fungerande marknader måste parasiten avlivas och dess parasitrov återbördas till folket.
De enorma klyftor som det finansiella systemet skapat måste omfördelas. De flesta rika har genom finansiell spekulation parasiterat sig till sin rikedom och de bör skattas hårt. Samtidigt bör en medborgarlön ges ut till de som blivit utsugna av det finansiella systemet.
Riksbankens ska inte heller längre vara självständig. Riksbanken har visat om och om igen att den omhuldar den fiktiva finansiella ekonomin mer än den reella ekonomin. Riksbanken måste demokratiseras så att politikerna kan använda Riksbankens förmåga att skapa skuldfria pengar för att återuppliva den verkliga ekonomin. Som ekonomiprofessor Michael Hudson säger nedan står valet för politikerna mellan att hålla den finansiella parasiten eller den verkliga ekonomin vid liv.
Kommentarer
Skicka en kommentar